marts 27, 2008

Grundlagsändring 1974 gav majoritetens diktatur.

Riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson har låtit riksdagens utredningstjänst undersöka inslaget av maktdelning i OECD-länderna, vilket hon redovisade på DN Debatt i går, 25 mars. Konklusionen är skrämmande: Sverige är "sämst i klassen". Det är egentligen häpnadsväckande med hänsyn till våra demokratiska traditioner.

Då kung Karl XV tillträdde 1859 valde han som valspråk "Land skall med lag byggas". Det har Carl Gustaf Spangenberg, lektor vid Uppsala universitet, tagit som rubrik för en resumé av våra lagars historia. Valspråket stammar från medeltiden. Upplands landskapslag av 1296 säger att den skall vara "allt folket till ledning, både rika och fattiga". Så långt tillbaka har vi rötterna till vår demokrati.


Demokratin befästes i 1809 års grundlag, baserad på 1700-talets idéer om maktdelning. Med all makt samlad i en institution får man diktatur, kungar förr, partisekretariat i våra tider. Vi fick då en balans mellan den lagstiftande makten, riksdagen, den verkställande makten, kung och regering samt den dömande makten, självständiga domstolar. Även riksdag och regering måste då lyda lagen, nämligen grundlagen.


Balansen eliminerades i 1974 års grundlag med en förrädisk bisats, som sade att domstolar kan bortse från en ny lag därför att den är oförenlig med grundlagen, bara om "felet är uppenbart".
Vilken domare kan påstå att något är uppenbart fel, om det ansetts rätt av över hundra riksdagsledamöter och tjugo ministrar?
Vi fick majoritetens diktatur. Värst i hela OECD.


För vanligt folk är det "uppenbart" att alliansens "ränta" på uppskovsbelopp från villaförsäljningar är grundlagsvidrig, om den avser uppskov beviljade före den nya lagen. Grundlagen tillåter inte retroaktiv verkan. Skatt är allt som man inte har något annat val än att betala. Således blir räntan en skatt för den som fått uppskov tidigare, medan den blir ränta för den som i dag väljer om hon eller han vill ha uppskov eller inte.

Socialdemokratin har också agerat grundlagsvidrigt, bland annat med konfiskation av olika minoriteters pensionskapital och fiskerättigheter.


Det bör vara "uppenbart" för varje väljare att maktdelningen måste återskapas. Liksom många and­ra föreslår Anne-Marie Pålsson inrättandet av en författningsdom­stol.
Det är emellertid den största knuten i den sittande Grundlagsutredningens arbete med att revidera grundlagen. Socialdemokraterna vill nämligen inte ha en sådan för att juridiken inte skall stå över politiken.


Det argumentet är en total missuppfattning enligt Nils-Eric Sandberg, tidigare ledarskribent på DN under decennier. Det är politiker som skrivit grundlagen. De kan ändra den närhelst de önskar, men ändringarna måste underställas väljarna mellan två riksdagar.
Författningsdomstolen kan inte skriva några lagar, men kan se till att grundlagen tolkas konsekvent, så att politikerna håller vad de lovat.
Kan socialdemokratiska väljare ha något emot det?

Sture Åström
Helsingborg
styrelseledamot i Medborgarrättsrörelsen MRR
UNT 26/3 2008