september 30, 2010

Skyldig i så mycket lidande....

Det var skönt att läsa ett normalt balanserad inlägg i Smålandsposten av en herr Dahl om den svenska invandrarpolitiken i stället för allt det hysteri, man har fyllt massmedia med, för, under och efter valet. Det var som om galenskapen hade gripit båda journalister och politiker. Liksom vid mobbning i skolan vågade ingen at hålla sig undan, men måtte visa, att man hade de rätta åsikterna och tog del i misshandlingarna

Svensk beteende är ganska absurd. Man hånar Sverigedemokraterna för att ha haft några nynazister i partiet i början och samtidigt inte bara accepterar man, men tänker till och med att samarbeta med kommunisterna! Finns det överhuvud någon ”isme”, som har gjort sig skyldig i så mycket lidande och så mångas död som just kommunismen? Det skulle i så fall vara islam!

Partiledare Lars Ohly kan vara förargad och snorkig så mycket han vill. Hans ideologi har härjad i Kina, Kambodja, Nordkorea, Vietnam, Stalins Sovjet etc
Och vi har inte glömt, att det svenska kommunistpartiet lurade fattiga naiva nordländinge att resa till Sovjetparadiset och arbeta under slavliknande förhållanden. Man hjälpte dem inte tillbaks. De hade sett vad de inte skulle se. De kunde avslöja lögnen.

Källa: http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/invandringspolitiken-ar-en-politisk-fraga-som-andra

Dansk, norsk, islandsk samarbejde med DDR i 70´erne

Under mit indlæg tidligere i dag ”Keld Koplev husker dårligt”
nævnte jeg arbejderkonferencerne i DDR. Her kommer mere:

Disse arbejderkonferencer voksede og udvidedes i
70´erne til ikke bare at omfatte DDR og Danmark, men også
Norge og Island. Mærkeligt, at Kjeld Koplev ikke husker disse ting!

Den danske Komité for Arbejderkonferencen for Østersølandene,
Norge og Island
delte i 1978 adresse med Socialistisk Lytter-
og Fjernseerforbund i Baggesensgade i Kbh., men flyttede noget
senere til DKP´s og Land og Folks ejendom på hjørnet af
Bredgade og Dr. Tværgade. Formanden for ”Den permanente
Komité”, Kaj Buch, var medlem i DKP og de udgav studie- og
ferieprogram for DDR-rejser, f.eks. i 1982. I indsamlingslisten for
fredsunderskrifter i Aktuelt 1988 kalder Buch sig ”forhenværende
personalechef”, mens hans kone Tove står som ”husmor”.

Muren faldt, men Østersøsamarbejdet fortsatte på sin måde:
I 1994 blev Danmarks tidligere røde og ret problematiske
justitsminister ”kommissionær for Østersøområdet” (i EU), som da
bestod af 11 lande, hvoraf en del var ex-kommunistiske.

Her fik Ole Espersen sin sag for, ikke mindst i de baltiske lande.
Deres befolkninger havde fået mere end nok af kommunismens
velsignelser. De etniske udrensninger, hvor man stuvede folk
sammen i godsvogne og sendte dem til Sibirien var ikke glemt.
Hvad skulle man med en kommissær, som var kendt for at have
haft et langvarigt og intensivt samarbejde med kommunismen og
stadig syntes at have denne politiske holdning? Efter 6 års forløb
blev han år 2000 udskiftet med det socialdemokratiske MF Helle Degn.

Som det klart fremgår af Ole Espersens tidligere virksomhed
havde daværede chef for nyhedstjenesten ved DR, Jørgen
Schleimann, fuldkommen ret i, at Espersen nåede sine politiske
mål i samarbejde med kommunisterne. Det var der for så vidt
ikke noget nyt i. Det danske socialdemokrati var vel ikke det
eneste socialdemokrati i Europa som gennem 68-generationen
blev fascineret og stærkt påvirket af kommunismens ideer.

Ole Espersen fik en ledende stilling i EU´s overvågningscenter
i Wien, EUMC under øverste chef, den østtyske Beate Winkler.
Med sit tidligere engagement var han som skabt til dette
center, som danskerne kalder ”angivercentralen” eller
”STASI-centret”.


Kjeld Koplev husker dårligt

Nu fik jeg set een af TV-udsendelserne om ”De røde Lejesvende” og så hvor ynkeligt Kjeld Koplev forsøgte at sno sig ud af anklagerne om sin propaganderende indsats for DDR.

´Det var jo bare en stat som alle andre, en stat, som staten Danmark havde gode relationer til. Så hvad mærkeligt var der ved at man holdt kurser for danskere i nærheden af Rostock?´

Jamen….

Må jeg supplere lidt om samarbejdet mellem DK og DDR:

Dagmar Andreasen var et kendt navn i arbejderbevægelsen i 30´erne. Hun har skrevet sine erindringer under titlen ”Midt i Verden”, der udkom på forlaget ”Tiden” i 1988. Heri fortæller hun, at hun er født 1910 i Preetz ved Kiel, hvor hendes far, smedemester Wilhelm Davidsen, arbejdede på skibsværftet. Moderen var tysk. Ved Tysklands sammenbrud i første verdenskrig flyttede familien nordud til den del af Slesvig, som få år efter stemte sig tilbage til Danmark.

I 1931 hørte hun Aksel Larsen og Arne Munk Petersen tale ved et kommunistmøde i Tønder og blev fyr og flamme. Hun kom med i Revolutionært Teater (RT) fra dets start i 1932 og fra 1933 medlem i DKP.

I 1934 giftede hun sig med sømand Villy (Willy?)Andreasen, der var lige så engageret som hun både i DKP og i RT. Hendes to børn bærer i deres fornavne bevis for hendes engagement: RiTa og Aksel.

Da Villy blev landkrabbe, blev han arbejdsmand på Burmeister og Wain, hvor han også beskæftigede sig med fagpolitik. Han blev arresteret i 1943 for noget han havde skrevet i et B&W-blad, men klarede frisag. Året efter blev han formand for Skibsværftsarbejdernes Forbund.
Både Dagmar og Villy arbejdede intenst på at styrke og udbrede samarbejdet mellem DK og DDR. Villy var primus motor og skaffede forbindelser med skibsværftsarbejdere i Warnemünde, mens Eddi Hjort-Lorentzen skaffede kontakter på kvindefronten. Begge dele arbejdedes op og voksede sig stærk.
Det førte til en årlig Østersøuge i Rostock med arbejderkonference og kvindekonference. De udvikledes til betydningsfulde møder med bred tilslutning af danskere, ikke mindst, fordi gruppen i Danmark udsendte indbydelse til alle kvindeorganisationer.

Målet var, at Danmark skulde anerkende DDR som stat. Det lykkedes i 1973.

Kjeld Koplev syntes på TV helt at have svedt alle disse vigtige begivenheder ud, da han optrådte søndag aften 26/9. Det er dog skrækkelig så glemsk man bliver med årene.

`DDR var jo bare en stat som andre, en stat, som staten Danmark havde gode relationer til,` sagde han.
Staten Danmark? Hvornår kommer der en afslørende TV-udsendelse om ”De røde lejesvende” i tidligere regeringer i Danmark - med dulgt kommunistaccept og/eller -samarbejde
Sådanne som Ole Espersen, Niels Matthiasen, Ritt Bjerregaard m.fl., som udadtil spillede roller som gode socialdemokrater, - som gode danske velmenende socialdemokratiske vælgere i en hæderlig arbejderbevægelse beklageligvis havde naiv tillid til.

(Mere om Østersøsamarbejdet senere)

september 29, 2010

Statsministerens bekymring

Det er utroligt, at den svenske statsminister, som ser meget
pæn og fornuftig ud, har ignoreret 330.000 borgerlige vælgere, fordi de har benyttet deres grundlovsrettighed til at stemme på et parti, som er repræsenteret i adskillige kommuner i landet.
Når et parti er fuldt ud opstillingsberettiget og dermed anerkendt
af regimet kan statsminister Reinfeldt da ikke diskriminere,
ignorere og sjofle vælgerne!!!
Ikke nok med det. Statsministeren har offentligt udtalt sig
accepterende om grove knivoverfald på sverigedemokratiske
politikere!

Og hvad er det for idiotisk snak om deres ”udgangspunkt”. De er
blevet bagvasket i flere år med faste adjektiver, som NB er blevet
pålagt journalisterne at bruge om og om igen ligesom i
Gøbbelspropagandaen i sin tid. ”Udgangspunktet er Nazistisk”
slynger man ud uden argumenter og beviser. Altså almindelig
nedrakning! Det fører godt nok tankerne tilbage i tiden! Man
husker, hvordan den svenske stat leflede for Hitlers Tyskland og
lod de tyske hærenheder passere igennem det ”neutrale” Sverige,
der forsynede dem - nazisterne - med våben.

Er statsministeren bange for, at sverigedemokraterne ikke skulle
være demokratiske? Af angst vælger han at samarbejde med partier,
der går ind for det - åh, så ”fredelige” islam og islamisering af Sverige.

Sveriges nye flag

Det er kommet frem, at vælgere blev afvist og stemmesedler blev glemt eller opbevaret forkert under valget i Sverige for nylig.

Vem tar föräldramyndigheten ifrån dig?



Hur kan myndigheter kidnappa ett barn på Arlanda Flygplats?



och ta det ifrån föräldrarna, därför att föräldrarna inte är



politisk-korrekta, men har sina egna åsikter?

september 28, 2010

Världen är förvånad -

över bristen på demokrati och anständighet i Sverige


Das Wahlergebnis in Schweden, das den schwedischen Demokraten (SD) 5,7% und damit 20 Sitze im Parlament einbrachte, führt nun zu einer Hetzjagd auf alle, die so denken könnten. Nachdem die Seite der schwedischen Demokraten gehackt wurde, sahen sich die Inquisitoren der politischen Korrektheit in der Lage, über 5700 Menschen an den Online-Pranger zu stellen. Diese hatten gewagt, bei der SD Informationen zu erbitten und sind somit ins Visier der Gedankenpolizei geraten.

Die erste der auf diese Weise steckbrieflich Gesuchten, fleht verständlicherweise nun im Internet darum, ihr nichts zu tun. Schließlich habe sie die SD nur um Information gebeten. Dass nicht jede Information der SD dem offiziellen Schweden willkommen ist, wurde bereits vor vier Jahren klar. Am 9. November 2006 wurde auf Anweisung der damaligen schwedischen Außenministerin Laila Freivalds die Website der SD vom Netz genommen, da dort eine der Mohammed-Karikaturen gezeigt wurde. „Es ist erschreckend“, meinte sie, „dass eine kleine Gruppe von schwedischen Extremisten Schweden einer solchen Gefahr aussetzen können.“ (Bruce Bawer, „While Europe Slept“, Taschenbuchausgabe, Seite 243). Es ist also in Schweden schon seit Jahren klar, dass die Gefahr nicht von den Dschihadisten, sondern von Leuten ausgeht, die ihre Meinung ausdrücken wollen.

Daher ist auch klar, wer an den Pranger zu stellen ist – die, von denen man nichts zu befürchten hat, was man freilich nicht zugeben wird. Doch der Internetsteckbrief stellt nur eine Folge der vergangen Wahl dar. So kann mittlerweile schon der Verdacht, die SD gewählt zu haben, eine Gefahr für Leib und Leben darstellen, wie ein des falschen Wahlverhaltens verdächtigter Niedergestochener am letzten Montag leidvoll erfahren musste.

Ein weiteres Opfer gab es gestern Abend. Bei diesem war es mehr als ein Verdacht, denn der Mann, in dessen Göteborger Wohnung im Stadtteil Hjällbo um 22 Uhr Gegenstände geworfen wurde, hatte für die SD auf kommunaler Ebene kandidiert. Als er nach dem Anschlag die Wohnung verließ, wurde er niedergestochen. Der Kandidat der SD, der im am stärksten durch Zuwanderung geprägten Viertel (90%) lebt, war schon letzte Woche bedroht worden, als er ein Wahlbüro aufsuchte. Da noch keine Täter gefasst wurden, ist noch nicht sicher, ob ein Zusammenhang mit der Kandidatur besteht. Sollte dem so sein, wird der schwedische Ministerpräsident Fredrik Reinfeldt dem letzten Opfer gemäß seiner bisherigen Äußerungen lakonisch mitteilen, dass er sich nicht zu wundern braucht.

Doch hat das Kesseltreiben auch noch weitere – wenn auch weniger einschneidende Auswirkungen. Auch Einkaufen soll da und dort nur noch mit der politisch korrekten Gesinnung möglich sein. Welche diese ist, kann man einer Äußerung entnehmen, die die jetzige Vorsitzende der schwedischen Sozialdemokraten, Mona Sahlins, bereits im Jahre 2004 tätigte, als sie noch Integrationsministerin war. Sie sagte damals anlässlich einer Rede in einer kurdischen Moschee, bei der sie selbstverständlich ein Kopftuch trug, viele Schweden seien einfach nur neidisch auf die zusammenführende Kultur, während die Schweden nur über dumme Dinge wie das Mitsommerfest verfügten. („While Europe Slept“, Seite 218). Mit dieser Einstellung, die nur die eigene Kultur runter macht, alles Fremde aber mit dem Zauber der Exotik versieht und wenn es noch so unwahr ist, kann man überall einkaufen – sogar bei Schweden. Im umgekehrten Falle gilt das natürlich nicht.

Nicht nur, dass ein Café Wähler der SD nicht bedienen möchte…
Übersetzung: “Ihr, die ihr im vollen Bewußtsein für SD gestimmt habt… Könnt euch gleich wieder umdrehen! (Euch andere aber lieben wir…)”
…so fordert die Internetschuhfirma Brandos die Wähler mit der falschen Gesinnung dazu auf, nicht mehr bei ihnen zu kaufen. Diese Firma wurde in Schweden gegründet und ist in ganz Europa und damit auch in Deutschland vertreten (kundendienst@brandos.de).
Hier das Video des Nicht-Kauf-Aufrufs mit deutschen Untertiteln:

Selbstverständlich wäre es völlig falsch anzunehmen, die Firmeninhaber nähmen da für ihre politische Überzeugung Verluste hin. Vielmehr dürften sie sich ausgerechnet haben, dass sie viele neue Kunden gewinnen werden, die mit dem Gefühl, der richtigen Gesinnung anzugehören, bei Brandos einkaufen werden. Widerstand mit der Kreditkarte dürfte zu den angenehmsten aller politischen „Aktionen“ gehören – jetzt sogar online möglich. Das Gerücht, die Firma würde künftig nur noch linke Schuhe ausliefern, hat sich allerdings nicht bestätigt. Ebenso hat sich als unwahr herausgestellt, dass Brandos nicht mehr an Kunden verkaufen möchte, die sich an der Vertreibung der Juden aus Malmö beteiligen.


Die Medien, teils auch die, die während des Karikaturenstreits so lautstark geschwiegen hatten, tragen ihren Teil dazu bei, den auf diese Art sonst viel beschworenen Dialog, den man international gerne mit sogenannten gemäßigten Taliban führen möchte, in Schweden aber keinesfalls mit Andersdenken aufnimmt, zu unterdrücken. Die Antirassismuskampagne, die ihre Bezüge zu einer solchen aus den 80er-Jahren hat, richtet sich allerdings nicht gegen Leute, die wie Mona Sahlin gegen das schwedische Selbstverständnis anrennen, sondern gegen jene, die ihre schwedische Kultur verteidigen möchten. Die eigene Kultur zu bewahren ist eben streng verwehrt, es sei denn, es ist eine nicht europäische.

Kilde: den tyske "Politically Incorrect"

I dag - den 28. sept. 1994 forliste Estoniafærgen














Nej, nu er det 16 år siden, at 852 menne-sker blev ofrede.



Sagen blev mørke-lagt af politi-kerne.













Redaktøren for tidsskriftet DSM, Jan Gillberg, har i sin bog forsøgt at grave den sandhed frem, som Mona Sahlin ville skjule under cement.
HVORFOR?

Man ville bilde folk ind, at bovporten var ramlet af, og på den baggrund blev det forbudt på mange færger at opholde sig på bildækket under sejladsen...

september 27, 2010

Skjult islamisk vold i Danmark


I går, den 26/9 holdt Dansk Kultur et debatmøde, hvor
Mag. scient. i antropologi, Britta Mogensen fortalte om importerede muslimske kvinders ulykkelige situation. Hun har siden 1992 arbejdet med sager om udvisningstruede, voldsramtekvinder. Hun er foredragsholder og forfatter til flere publikationer om bl.a. voldsramte migrantkvinder og udlændinge-lovens konsekvenser for disse. Britta Mogensen vil fortælle om udenlandske, tvangsgifte kvinder, der kommer til Danmark, hvor deres tilværelse bliver vold og isolation og uden kendskab til det omgivende samfund. I Danmark er ca.halvdelen af de voldsramte kvinder på krisecentrene udlændinge.Voldsramte kvinder kan søge om opholdstilladelse på grund af vold, men at få den er ikke nemt. Hvorforrejser de så ikke bare hjem?
Ja, se det er der særdeles gode grunde til.
Vi, der kæmper imod islamiseringen, tror gerne, at vi har hørt og set og forstået tilstrækkeligt af den
brutale islamiske kultur, men stadig er der horrible ting, som kommer frem...

Folkpartist: Svenskerna röstade rätt – stoppa SD-fobien

Svenska folket röstade rätt – stoppa SD-fobien. Text: Carl Rådemyr, Degeberga

Fria ord. Jag är liberal och anser att de nära sex procent som röstade på Sverigedemokraterna i världens bästa, friaste och mest demokratiska val också hade full rätt att göra det och att de ska kräva sin fulla rätt också i Sveriges riksdag.De gjorde det trots den hat- och hetskampanj som de etablerade partierna och journalisterna bedrivit mot SD. Denna tidning, som kallar sig liberal, tycker att det är "trist" när medborgarna inte röstar som journalisterna vill.

I TV 4 sitter Lena Sundström och vräker ur sig oförskämdheter mot SD-ledaren, som tidigare inte fått komma till tals och där man censurerar SD:s valfilm. Aftonbladet skryter med att de förbjöd SD att annonsera.
Vänstermaffian ordnar demonstrationer mot SD. Kommunisten Lars Ohly hotar med utomparlamentariska aktioner mot SD. De etablerade partierna försöker nu trixa för att hålla SD utanför. Våld och hot mot sverigedemokrater har förekommit. Skällsorden "rasister", "främlingsfientliga", "nazister" haglar. Hat- och hetskampanjen mot SD fortsätter.

SD är det enda parti som vågat diskutera invandringspolitiken och de problem som den kan medföra. Vi är många i det här landet som direkt eller indirekt drabbats av detta. Misstanken att journalister skyddar och döljer är stor.
Ingen människa på det här jordklotet ska tvingas fly från sitt land på grund av religiöst och politiskt förtryck eller fattigdom. Många flyr från islamistiska regimer, där kvinnor stenas och homosexuella hängs.
I inget enda land där islam dominerar finns riktig demokrati. Islamister är numera ledande när det gäller internationell terrorism. Skulle det inte finnas skäl att vara rädd för islam?

Men det största hotet mot mänskligheten är överbefolkningen. På endast ett tjugotal år har Afrika fördubblat sin befolkning, men välståndet har förvisso inte utvecklats att ge dessa miljoner mat och arbete. I stora delar av Asien är problemen lika stora, även om Kina går framåt.
FN vill minska världsfattigdomen – där skall vi vara med – men inte genom att hålla gränserna vidöppna. Det löser inte flyktingproblemen. Dessutom borde Sverige minska sin befolkning i en överbefolkad värld med minst en tredjedel, inte öka invandringen.

Och den som kommer hit och begår grova brott ska inte tillåtas bli svensk medborgare. Sluta upp med skällsorden! Svenska folket valde rätt – inga kommunister i en svenska regering men gärna sverigedemokrater i Sveriges riksdag!
http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1248252/Svenska-folket-rostade-ratt---stoppa-SD-fobin.html

september 26, 2010

HVA ER DET SOM SKJER I SVERIGE?

Siste søndag ble det gjennomført et Riksdagsvalg i Sverige. De borgelige partier (alliansen) ble en solid vinner av valget. Derimot ble sosialdemokratene og kommunistene sammen med miljøpartiet de klare tapere, og gikk nærmest i fritt fall. Det hjalp lite med at de fikk drahjelp fra Arbeiderpartiet i Norge. For både Martin Kolberg og nestformann Helga Pedersen var på plass på valgvaken i Stockholm. Men ”sossarna” - de tapte så det suste! Og det straffet seg ganske betydelig at de gikk i tospann med kommunistene!


Samtidig gjorde et annet parti: Sverigedemokratene et svært godt valg, der de suste inn i Riksdagen med 20 representanter. Men mange var det som ikke kunne godta noe slikt. For det var de svensker som hadde store problemer med å forholde seg til et demokratisk valg i et fritt land. For vi så alle hva som skjedde. Og det var et tragisk syn og en ble virkelig flau over at slikt kunne skje i et fritt og demokratisk land som Sverige.

Det første sjokket var da denne kommunistlederen, Lars Ohly nektet å gå inn i samme rom som Sverigedemokratenes leder Jimmie Åkesson. For ei skam! Og neste dag, mandag, kunne vi se tusenvis av demonstranter rundt om i de største svenske byene som gikk ut i demonstrasjonstog mot lovlig innvalgte representanter i et lovlig valg. Bare i Stockholm var det ca. 20.000 mennesker som fylte hele plassen mellom Riksdagen og Slottet! Ja, nå begynner en virkelig å ane at noe må være ganske fundamentalt galt i Sverige. For hva er egentlig problemet? Kanskje har disse menneskene store vanskeligheter med faktisk å forstå og oppfatte hva et demokrati egentlig er? Er det mulig at disse menneske ønsker et slikt system som det i sin tid var under Saddam Husseins i Irak? Eller mener disse demonstrantene at demokratiet skal bort fra Sverige? For jeg kan ikke forstå disse folka på annen måte!Det er vel ingen overdrivelse når jeg hevder at sosialdemokratisk sludder og tåkeprat som Mona Sahlin og andre sosialister er eksperter på, det har nå snart ødelagt det fine landet Sverige. Byer som Malmø, Gøteborg og Stockholm opplever gatekamper der bydeler og biler settes i brann. Ambulanser og brannvesen må rykke ut under beskyttelse av politi som pepres med stein og molotov-coctail. Etniske svensker forlater eller rømmer fra en rekke bydeler. Og så er det folk som undrer seg på hvorfor et parti som Sverigedemokratene får økt støtte i befolkningen? Det er bare underlig at ikke dette har skjedd for mange år siden. Og grunnen til det, det var vel dette mantra og ordet ”rasist” som ble så misbrukt, og der mange var redd for at det skulle heftes ved dem? Men den tiden er over! For svenskene ble neppe ”rasister” på valgdagen. Men de ser bare at denne galskapen kan ikke lenger fortsette.


At Sverigedemokratene fikk den oppslutning de gjorde, det tyder bare på at innvandringspolitikken i Sverige har løpt løpsk. Og svenskene vil ha en forandring av dette. Og de vil heller ikke lenger ha denne kriminaliteten som følger i dens kjølvann!Sveriges problem er at tankepolitiet og ensrettingen faktisk gjennomsyrer media og politikere, både på høyre og venstre side. Dette har dessverre påvirket mange mennesker med dets legitimitet til åpent hat, fortielse, løgn og til bruk av vold overfor innvandringskritiske. Det er DET som er problemet. Ikke Sverigedemokratene, som bare følger innvandringslinja til FrP og Demokratene her i Norge – i større eller mindre grad!



Narvik, 21.09.10. AMUND GARFORS, Ankenestrand, Norge

september 25, 2010

Den anden Form for Krig med mishandling af indvandrer i SD

Vi har været i det man kalder psykologisk krig med islam allerede i mange år, og den har fulgt de opskrifter, man kender om "Psykologisk Krig" (en krig uden militære våben, - en krig på ord, kultur, psykologi, snuhed), - også kaldet "Den anden Form for Krig". Den form for krig blev beskrevet i kapitlet "Die zweite Form des Krieges" i bogen "Zivilverteidigung", udgivet og husomdelt af den schweiziske stat i 1970, da man åbenbart var bange for, at en fremmed magt skulle løbe Schweiz over ende under Den kolde Krig.
Kapitlet blev oversat til dansk og udgivet af Selskabet til "Værn for Dansk Folkestyre".
Tidsskriftet AKTION omsatte kapitlets tekst fra almene forhold ind i specielt danske forhold i 70´erne for at tydeliggøre "krigsformen" for danskerne.
"Den anden Form for Krig" ender i reglen med rigtig krig, hvis ikke man kapitulerer og underkaster sig (hvilket utrolig mange lande har gjort over for islam).

Schweiz havde lige så lidt som Danmark forestillet sig at fjenden kunde blive islam.

Vi har ikke at gøre med en fjende fra vor egen kulturkreds med fra en "kultur" som på verdensplan rummer millioner af analfabeter og dermed undermålere, hvilket ikke bare indebærer underkuelse af islams egne trosfæller, men også alle andre befolkninger i hele verden, som ifølge deres kult skal udryddes eller i hvert fald underkues.

Nedenstående sag fra Gøteborg via Snaphanens blog er et godt og tydeligt eksempel på tankegangen:


SD-politiker misshandlad

GÖTEBORG. Här misshandlades en SD-politiker från Mellanöstern brutalt av tiotalet landsmän. Under attacken skrek de "du ska lämna partiet". - De försökte avrätta honom, säger Mikael Jansson, ordförande för Sverigedemokraterna i Göteborg.Vid tiotiden på torsdagskvällen fick en kommunfullmäktigekandidat för Sverigedemokraterna ett föremål inkastat genom sitt lägenhetsfönster i Hjällbo.


Rötter i Mellanöstern

När politikern, som är i 30-årsåldern och har rötter i Mellanöstern, rusade ut för att se vad som pågick blev han attackerad av ett tiotal män.Enligt Sverigedemokraternas lokala partiledning ska förövarna vara från samma del av Mellanöstern som SD-kandidaten. Dessutom ska de ha hotat fullmäktigekandidaten tidigare under valrörelsen.- Den gången hotade de honom ute på stan. När jag pratade med honom nu så kunde han även peka ut ett par av gärningsmännen och det var delvis samma personer som vid den tidigare incidenten, säger Mikael Jansson.

Knivskars flera gånger

I tumultet knivskars SD-kandidaten flera gånger, men fick inga livshotande skador. Enligt partiledningen i Göteborg fick kandidaten även höra att han borde lämna Sverigedemokraterna.- Dådet var absolut politiskt motiverat, det har vi förstått. - Vissa invandrare har tyckt att han inte ska vara Sverigedemokrat då han är från Mellanöstern och skrek att han ska lämna partiet. Det var en extremt våldsam misshandel som han råkade ut för, säger Mikael Jansson.Polisen ville sent under fredagskvällen inte avslöja vilka uppgifter som framkommit i förhör med den knivskurne mannen, men ser mycket allvarligt på överfallet.

Vårdas på sjukhus

- De här männen är misstänkta för grov misshandel. Han som råkade ut för detta vårdas fortsatt på sjukhus, säger Thomas Fuxborg, polisens presstalesman.Samtidigt är Mikael Jansson, SD:s ordförande i Göteborg och nyvald riksdagsledamot, orolig för utvecklingen.- Motdemonstrationer och liknande kan bli våldsamma men då tar det våldet slut på en viss nivå. - Det här känns helt ohanterbart. Hur ska man kunna leva med det här i ett längre perspektiv undrar jag, säger han.

Markus Hankins

Motstånd mot Sveriges "demokratiska" svinpiss (ursäkta!)



Knyckt från den svenska blogg "Politiskt Inkorrekt" för ytterligen spridning i Skandinavien under ändrat överskrift
och tillsatt fotos
http://politisktinkorrekt.info/2010/09/25/triumfmarschen-intradet-och-det-smutsiga-efterspelet/


Triumfmarschen, inträdet och det smutsiga efterspelet


INSÄNDARE Så hände det, det som många väntat på och sett fram emot, Sverigedemokraterna fick 5,7 % av rösterna i valet 2010 och erhöll därmed rollen som vågmästare.
Man kan tycka att smutskastningen mot detta parti redan var större än vad ett demokratiskt land borde tillåta, men när valresultatet stod klart så skulle det politiska och mediala etablissemanget ta lögnerna och smutskastningen till en helt ny nivå.
För undertecknad innebar valresultatet två segrar. Den största var givetvis att SD kom in i riksdagen och dessutom som vågmästare. Den andra lite mindre segern var att vi inte blev tvungna att gå in i ett skräckscenario med Mona Sahlin som statsminister. Jag ger egentligen inte mycket för Fredrik Reinfeldt, men det kändes klart nödvändigt att Alliansen fick fler röster än det rödgröna blocket så vi åtminstone slipper se namn som Sahlin, Östros, Ohly, Baylan, Pekgul eller Wetterstrand på ministerposter.

Nej detta slapp vi, majoriteten av svenskarna verkar i alla fall ha insett att Mona Sahlin inte är det ansiktet vi vill ha utåt. Däremot förundras jag över att Socialdemokraterna fortfarande är det största partiet.
Mitt tips på varför folk fortfarande röstar på sossarna i sådan stor utsträckning är dessa såkallade familjetraditioner.
I praktiken innebär det att man nästan dagligen sitter vid köksbordet och gnäller över att ens parti representeras av stolpskott som Sahlin och Östros men när väl valdagen är kommen drar man ändå på sig sossekostymen och går ner till vallokalen och lägger sin röst på ett parti man inte längre kan relatera till, för ”det har vi ju alltid gjort”. Förmågan att tänka och skaffa sig en egen uppfattning lyser alltså med sin frånvaro.
Så var dock inte fallet hos 5,7 % av den svenska befolkningen som trots massmedias och etablerade politikers lögner, röstade in Sverigedemokraterna i riksdagen. Detta är däremot något som tyder på en stark förmåga att tänka självständigt. Märkligt kan tyckas, då man ofta får höra att SD-väljare är ”lågutbildade med bristande intelligens” eller liknande,
Det är bilden media vill tvinga på oss, själv har jag inga svårigheter att skaffa mig en egen uppfattning i ämnet. Jag känner nämligen själv ett stort antal Sverigedemokrater. Lågutbildade som högutbildade, etniska svenskar som in invandrare. Allt ifrån sjuksköterskor och byggarbetare till jurister och överläkare.
Ett brett utbud av olika sorters människor alltså, och att kategorisera alla dessa och sätta stämpel ”lågutbildade och obildade” är väldigt oansvarigt och alltså en ren lögn.
Själv anser jag mig varken vara lågutbildad eller högutbildad. Jag överlåter det till andra att avgöra min intelligensnivå. Under denna valrörelsen har jag dock märkt när jag debatterat (eller försökt väcka debatt) med meningsmotståndare att det oftast i alla fall inte är jag som borde ses som ”obildad” eller ”inte påläst”. Läs gärna om mina möten med MUF och SSU för att skapa en egen uppfattning om detta.
Tilläggas bör väl också att jag inte är politiskt aktiv Sverigedemokrat utan endast sympatisör och väljare.
En annan uppfattning jag fått av politiska samtal är att många svenskar medborgare, långt fler än 5,7 %, är i grunden Sverigedemokrater. Tar man sig tid att diskutera tillexempel invandrings- och integrationsfrågor eller kriminalpolitiken så visar det sig att dom flesta faktiskt har åsikter som stämmer helt överens med Sverigedemokraterna.
Fast man vet inte om det, förmågan att tänka och skapa sina egna uppfattningar lyser återigen med sin frånvaro. Man lutar sig mot massmedias lögner och låter sig slukas av dem, en mindre hjärntvätt med andra ord. Något annat som slagit mig såhär efter valet är att över en natt hade plötsligt alla en åsikt. Från alla håll fördöms SD som ”rasister”, ”nynazister”, ”främlingsfientliga” och allt man kan komma på. Då är det ju också på sin plats att man ifrågasätter dessa människors källor till sitt hat.
Om man har så tydliga åsikter om ett parti borde man ju ha läst partiprogrammet, eller hur? Nej det har man inte gjort, man hämtar sina åsikter och sin ”fakta” direkt från gammelmedia, fenomenet ”har man ju hört” används också flitigt. Vilka är det alltså som sitter inne med ogrundat hat? Folk inställer sig i ledet och följer medias riktlinjer med smutskastning, gråta ut på facebook, delta i ”anti-rasistiska kampanjer” och springa runt och demonstrera.
Man talar om att ett ”odemokratiskt” parti kommit in i riksdagen. Frågan jag ställer mig är vad som urholkar den svenska demokratin mest, ett parti som ställer sig kritiskt till den förda invandringspolitiken eller ett mediedrev som endast förmedlar smutskastning och lögner, en trångsynt grupp människor som demonstrerar mot och vägrar respektera ett valresultat och politiker som inte heller respekterar att 5,7 % av befolkningen använt sig av sina demokratiska rättigheter och röstat på det partiet dem vill se i riksdagen.

Svaret är givetvis självklart, SD är inne i riksdagen som vågmästare just för att vi har en demokrati i det här landet. Detta kan dock ifrågasättas när man ständigt hör talas om vilka som ska gadda ihop sig för att motverka SD och hur man ska strypa och tysta ner ett demokratiskt folkvalt parti. När demokrati blir något man bara använder sig av när det är bekvämt och ger ”rätt” utgång, så kan man inte kalla sig demokrater längre.

Det är min åsikt, hur ”outbildad” och ”icke påläst” jag som Sverigedemokrat än må vara. Mina egna slutsatser baserade på de samtal jag haft med olika människor kort efter valet är återigen att media borde skämmas! Om det nu är så att SD är ett ”främlingsfientligt” parti som man så gärna skriver om, hur kommer det sig då att jag själv känner flertalet invandrare som valde att rösta på just SD?

Då blir det jobbigt, ”rasistiska svenskar” är lätt att skriva om men när även invandrare röstar på dessa partier, hur förklarar man bort det? En annan sak man bör skämmas över är lögnerna man förmedlat, när människor som egentligen är klara SD-väljare i sin ideologi och sina åsikter får en helt annan bild uppmålad i media och därmed luras till att inte välja dessa ”rasister”.
Och slutligen, det man bör skämmas mest över är den skrämselpropaganda man förmedlat. Jag har efter valet talat med en hel del invandrare som är uppriktigt rädda för SD, baserat på vad de läst i media. Skötsamma och anpassade invandrare som tror att de kommer påverkas negativt av att vi nu röstat in ett ”främlingsfientligt” parti i riksdagen. Detta är det som massmedia borde skämmas djupast för, man har aktivt skrämt upp och manipulerat människor och skapat en hotbild som i verkligheten inte existerar.

Men det är väl såhär man vill ha det, man vill falla in i ledet, injiceras med vad man ska tycka och inte tycka. Helt enkelt vara precis som alla andra.
Varför skaffa sig en egen uppfattning? Det är ju bättre att bara sitta i soffan och följa idol och melodifestivalen medans man låter media i form av tidningar och Tv berätta hur man ska tänka.
Då slipper man ju göra det själv, det blir ju så jobbigt då. Sjuklövern borde också ta sitt ansvar, sluta smutskasta ett parti som enbart är kritiska till deras egna urspårade massinvandring och kanske först ta i tu med sina egna skelett i garderoben. Både Allianspartierna och Socialdemokraterna har sina rötter i nazismen, något man inte talar om utan helt har sopat under mattan.

Dessutom har vi kommunister i riksdagen sedan länge tillbaka, idag kända som Vänsterpartiet. Ett parti med ett stort antal medlemmar som sympatiserar med kommunismen och en ledare som enligt egen utsago både är kommunist och leninist. Något som han dock tagit avstånd från på senare tid, hur man nu kan släppa en djupt rotad politisk ideologi över en natt?
Men allt detta jag just nämnt är tydligen ”rumsrent”. För min del så hoppar jag över all dubbelmoral och hyckleri och ställer min tillit till mina egna åsikter, erfarenheter och uppfattningar. Jag viker av den inslagna väg som följs av människor som saknar förmågan att tänka själv och som drivs på av massmedia och sjuklövern.
Det har inte varit kostnadsfritt, jag har längs vägen fått ge upp ett antal vänskapsband till folk som tidigare stått mig nära just för att jag är Sverigedemokrat. Onödigt och helt ogrundat, men det är smällar man får ta. En dag kommer folk att inse vad SD egentligen står för, och då kommer de också ändra uppfattning. Till dess fortsätter vi som klarar av att tänka själva att kämpa, och inte vika ner oss.

”We and all others who believe in freedom as deeply as we do, would rather die on our feet than live on our knees”
- Franklin D. Roosevelt
Sidney Sawyer


september 24, 2010

Herlig tube fra Bern

Den her er vidunderlig.

Man behöver ikke at forstå et eneste ord tysk -

Pragtfuldt at se en sådan Schweizer!

http://www.youtube.com/watch?v=E5agWxzWTsc&feature=player_embedded

Røde lejesvende fortsat

Bjørn Erichsen er bror til Troels Erichsen Kløvedal* (Nordkaperen) og Hanne Reintoft.
Han var med til kup bag kulisserne af Den Røde Højskole i Svendborg 19.8.1972 (d.v.s.
inden den endnu var kommet rigtigt i gang) som støtte for Hans Jørgen Kløvedal* Svendsen, og skolen blev på få år DKP-højskole.


Bjørn Erichsen var medlem af DKPs centrale skolingsudvalg til skoling af partimedlemmer og underviste selv på MOF (Marxistisk Oplysningsforbund) i paläet i på hjørnet af Bredgade og Dr. Tværgade, d.v.s. i Land & Folks højborg og havde studiekreds om marxisme på Krogerup Højskole. Han skrev bog ”Om arbejderbevægelsen” – en introduktion til arbejderbevægelsens historie, og skrev kommentarer bl.a. i Børn og Unge og i Social Revy.

Bjørn Erichsen var TV-producer i DR 1981-1991, hvor han sammen med Lene Bredsdorff og Lars Engels redigerede en TV-udsendelsesrække om fred september 1983. Det sidste tiår, inden muren faldt og Sovjet brød sammen, var ”Fred” en af de vigtigste kommunistiske temaer, som fandt udtryk i bunkevis af fredsbevægelser, fredsfestivaller, fredskonferencer, fredsmøder, fredsudstillinger, aktioner og demonstrationer: lærere for fred, cyklister for fred, læger for fred, Børn for fred, etc. etc.
Sjovt nok var det de mest aggressive og de mest varmhjertede diktaturtilhængere, som rullede sig ud og tog patent på freden. Hvem ønsker ikke fred? Det gør så at sige alle, men det kommer an på betingelserne. Uden frihed er fred ikke så meget bevendt.
Lars Engels, som var programmedarbejder i DR kom ind i hovedbestyrelsen i den kommunistiske Dansk-Cubansk Forening. Han var med til at lave filmen ”De gale i Havanna” for Statens Filmcentral. Den handlede om behandling af sindssyge på Cuba – med lidt propaganda for Che Vara.


I DRs TV-fredsserie ”glemte” man naturligvis at omtale kirkelig fredsindsats.
Sammen med Ebbe Reich og Poul Vitas Nielsen lavede Bjørn Erichsen også TV-serien ”Nu dages det brødre” febr.-marts 1987 – så man kunde fejre 70-året for den russiske revolution.
I 1991 oprettede han det Europæiske Film College, men vendte tilbage til DR i en 5-årsperiode 1996-2001 som direktør for TV-afdelen i DR. Og så i 2001 fortsatte han sin virksomhed som leder af European Broadcasting Union (EBU) i Genéve

*) Kløvedal var et påtaget navn mellem en gruppe røde meningsfæller

september 23, 2010

Flere røde lejesvende

Jeg ser, at Nauntofte og Claus Rifbjerg vånder sig over TV-filmen om ”Jagten på de røde lejesvende”. Troede de, at de var hævet over kritik. og at folk stiltiende ville finde sig i deres propaganda. Deres indoktrinering af børnene førte til ændringer i samfundet – ikke til det bedre, men til det værre!

Jeg skrev i går om Per Schultz. Egon Clausen har jeg tidligere omtalt, bl.a. her på bloggen
29.4.2009, 19.11.2009 og 4.4.2010.
Så nu et par ord om Kjeld Koplev.

Kjeld Koplev tog examen som kok 20 år gammel, udlært på Ingeniørhusets restaurant 1959

Da Arne Skovhus i 1972 forlod chefposten for det politiske Fiolteatret overtog Kjeld Koplev jobbet for de næste to år. Ligesom Arne Skovhus mente han, at alle de etablerede teatre i København burde nedlægges for at give mere plads og penge til politisk teater. Det skulle være med til at ændre samfundssystemet i marxistisk retning, sådan som Arne Skovhus havde slået til lyd for i mange avisindlæg.

Ligesom Ruth von Sperling var Koplev med i redaktionen af det mediekritiske blad ”Pres” og ligesom hun blev han fast leder af radioprogrammet ”Kvart i Fem”” – kaldet ”Farlig Radio”. Jørgen Vedel Petersen flyttede hende imidlertid fra dette program.

I 1975 optrådte Koplev som studievært i DR samen med Georg Metz om fascisme i Danmark.

Under rubriken ”Panelet” i avisen Aktuel 18.12.1976 gjorde han propaganda for Solvognsmedlem Nils Vest´s film ”Et underkuet folk har altid ret” om PLO´s militære skoling af palæstinenserdrenge. Filmen anbefaledes naturligvis også af Ruth von Sperling og mange andre meningsfæller og udlejedes fra Statens Filmcentral til fremvisning på biblioteker m.m.
Efter klage fra MF Arne Melchior over nogle urigtigheder måtte dele af filmen laves om.

Koplev kom med i redaktion af DR´s ”Ugerevy” i Kultur- og Samfundsafdelingen 1980, sammen med Egon Clausen, Lars Perron, Leif Davidsen og Kirsten Jacobsen.

Borgens Forlag var med blandt de røde lejesvende. De lod Torben Weinreich og Søren Vinterberg udarbejde et ønskeprogram for forlagets børnebøger (o. 1975). Weinreich lagde ikke skjul på, at det gjaldt at nå børnene uden om forældrenes beskyttende opdragelsae ved at omtale børnebøger i børneudsendelser i radio og TV. Børnebøger skulle ifølge ham handle om politiske aktioner på arbejdspladserne, revolutioner, terror, politisk arbejde af forskellig art, f.eks. elevrådsarbejde, landproletariatet, massagepiger, homosexuelle drenge, hor og vold. ”Vel skal der være ”saglig” og ligesom skrabet faktapræget litteratur om bl.a. arbejdsløshed, men der skal også være mord, voldtægt, selvmord (vi må genopvække en slags orgiastisk expressionisme/futurisme for børn). Ja, det begynder sgu helt at ligne et program, men ok: så er det et program. Har vi ikke tid til at finde øloplukkeren, så lad os da for fanden smadre halsen på flasken!”
Flere bøger som overholdt disse forlagsønsker blev belønnede med priser, bl.a. Bent Hallers ”Katamaranen”. Mange år senere fik Kjeld Koplev og hans kone, Marianne Koester
Borgens børnebogspris på 40.000 kr. 1982. De havde skrevet en række bøger om drengen Leo og en skolebog om ”Børn i Chile” samt romanerne ”Stenørkenen” og ”Lammet”. Jeg har ikke læst dem, så jeg ved ikke, om de var af samme uanstændige skuffe som Weinreich og Søren Vinterberg lagde op til.

Forhåbentlig ikke!

I 1983 brokkede Koplev sig over besvær med at få visum til USA. Hvad kunde det mon være?

september 22, 2010

Røde Lejesvende ikke kun i DR

Desværre har jeg ikke kunne se DR2 første afsnit af Jacob Rosenkrands’ dokumentarserie i Danmarks Radio 19/9 og kommer heller næppe til at se de følgende, men det forhindrer jo ikke, at jeg tager sagen op. Hvem ved, måske har jeg noget at supplere med? Se nu f.eks. på ham Per Schultz! (ikke at forvexle med en anden rød fra dengang: psykolog Per Schultz Jørgensen).



De røde lejesvende

Per Schultz og hans venner

Da Per Schultz havde overstået sin lærerexamen 1967 var han parat til at vælte samfundet i 68´ernes revolution.
Allerede da han i studietiden boede i Knabrostræde i København, var han medlem af den venstrevredne Landsforening for Mentalhygiejne, hvis mål ifølge deres egen udtalte ideologi var at nedbryde den traditionelle kernefamilie og lade experter opdrage børnene.
Han fik Danida-legat til studier på Cuba og blev i free lance knyttet til Land og Folk, og efter diverse producerkursus ved Danmarks Radio ansat ved DR´s Børne og Ungdomsafdeling, ”Unge Pædagoger” og BUPL´s blad ”Børn og Unge” - d.v.s. han fik alle tiders mulighed for at påvirke datidens pædagoger samt den opvoksende slægt og deres forældre ikke at forglemme. BUPL var med til at oprette forældreforeningen FOLA, der kunde støtte dem i politiske aktioner for flere børneinstitutioner (= flere stillinger og større propagandamulighed) o.l.

Lige et par ord mere her om BUPL:

BUPL, Børne og Ungdomspædagogernes Landsorganisation, blev - gennem Schultz´s meningsfælle Allan Knoblauch med det såkaldte ”formandsinitiativ” - ændret fra en respektabel forening til et kommunistisk fagforbund. Hos modstandere fik det øgenavnet ”Børn Under Politisk Ledelse”. BUPL støttede og benyttede Hudegrundens Børnehave til propaganda for marxistisk opdragelse á la Sovjet.

Børn er i enhver politisk systemændring og revolution det vigtigste led. Det havde Knoblauch forstået. Som 18-årig var han blevet ansat på socialdemokratiets Aktuelt 1968. Året efter stiftede han ”Rød Front” for KUML (Kommunistisk Ungdom Marxister-Leninister) og blev desuden medstifter af ungsocialdemokraternes blad SOC. 1970.
Allan Knoblauch blev en af revolutionens vigtigste strateger om end han holdt sig forsigtigt i baggrunden, mens han skrev et utal af artikler til alle mulige trykte medier. Da han i 1971 blev ansvarshavende redaktør for BUPL´s ”Børn og Unge”, knyttede han straks en række kommunistiske skribenter til bladet.

Her tumlede børne- og ungdomspædagoger sig af hjertens lyst. Blandt dem Per Schultz.
”Unge Pædagoger” udgav hans Vietnambog, ”De andre Børn” 1968 med billeder fra Vietnamkrigen, Nordisk Kulturkommission støttede udgivelsen af hans ”Børn og Kultur”, Gyldendal 1972, og Politikens Forlag lod Søren Hansen og Per Schultz stå for ”Folkeskolens Hvem, Hvad, Hvor” (1972), der bl.a anbefalede den forældrefjendske organisation BRIS, (Børns Rettigheder I Samfundet”). Den var oprettet 1969 under Landsforeningen for Mentalhygiejne og arbejdede ud fra den mentalhygiejniske ideologi, at børn ikke skulle opdrages af forældre, men af experter som pædagoger og psykologer. Derfor belærte BRIS skolebørn om, hvordan de skulle sætte sig op imod forældre og løbe hjemmefra, og organisationen fik hurtigt øgenavnet ”BarneRov I Samfundet”.
Ovennævnte Søren Hansen var med til at lave Jesper Jensens ”Lille Røde Bog for Skoleelever”, der skulle fremme oprør i skolerne, og han slog til lyd for, at psykiater Bengt Claëssons pornografisk-prægede sex-undervisningsbog skulle uddeles gratis til alle skolebørn.

Per Schultz fik lyst at lave en kommunistisk skole og skrev sammen med psykolog Jesper Jensen ”Skolebog nr. 1. En bog for voksne”, en opskrift på en proletariatets friskole til hjælp for samfundsomvæltningen, Hans Reitzels Forlag. Skolen kom i gang omkring 1973. Schultz fortsatte med ”Hvordan man laver en skole”, 1974 sammen med Rasmus Hansen og den kommunistiske lærer Kjeld Rasmussen, som også kendes for socialistisk børnebogsvirksomhed og samarbejde med venstreextremisterne Egon Clausen, Ole Lindboe og Chr. Westergård.

Videre har Per Schultz skrevet om udvikling og uddannelse på Cuba (1974), ”Fra Forpraktikant til Socialpædagog”, ”Uofficielle Synspunkter” og bidrag til ”Socialpolitik, socialmedicin, socialpædagogik”, samt en bunke teaterstykker, som de marxistiske børneteatergrupper (der dukkede op som svampe i skoven) kunde fylde i børn, mens naive forældre troede, det var harmløs underholdning: ”Husker du vor skoletid?”, ”Folket mod Lindø”, ”Du har et problem, René”, ”Den menneskelige faktor”, ”Vi er allesammen mennesker”,. ”Gå stille – tal sagte”, ”Oprøret” (efter Wernstrøms trælleserie), ”Luk vinduet op” m.m. Via børneteatrene og DRs Børne- og Ungdomsudsendelser havde Per Schultz rig mulighed for at påvirke børnene, ligesom han fik foden inden for i bestyrelsen for Danske Dramatikeres Forbund.
I DR rullede han sig ud i det utroligt enøjede og manipulerende program TVÆRS – P 4 sammen med VS´eren Tine Bryld m.fl. og var iøvrigt tillidsmand for de ansatte.

Per Schultz har givetvis også haft givtigt samarbejde med sin kone, psykolog Agnete Diderichsen og hendes søster Birgitte Diderichsen, der var lige så vilde med kommunistpropaganda som han selv. De havde også samme gode muligheder for at gøre sig gældende: førstnævnte var ansat på Danmarks pædagogiske Institut med gode forbindelser til ”Kommunistiske Pædagoger”, Information, Land og Folk, Unge Pædagoger etc.
Søster Birgitte virkede på Århus Universitets Psykologiske Institut og havde tæt forbindelse til trivselspsykolog Eggert Petersens Mentalhygiejne og Forskningsinstitut.

Kilde: Tidsskriftet AKTION 2/1977, 1/1978, 3/1980

EU-drøm om overflødighedshorn

Dansk Folkepartis medlem af EU-Parlamentet, Anna Rosbach, er rystet over, at EU´s ”udenrigsminister” Baronesse Ashton netop har krævet en budgetforøgelse på otte procent – ca. 250 millioner kroner - til Udenrigstjenesten – i en tid, hvor de nationale parlamenter må spænde livremmen ind.

”Man tager sig til hovedet over en Udenrigstjeneste, der blot kræver ind uden overhovedet at have bevist sit eget værd. Det svarer til, at en nyansat lønmodtager går op til chefen og kræver lønforhøjelse, inden han er gået i gang med arbejdet.”, siger Anna Rosbach. Hun tilføjer, at det ikke lader til at være gået op for udenrigs-baronessen, at man på en række af EU´s budgetlinjer kan se, at der bliver foretaget nedskæringer.

”Sagen viser, at de nationale parlamenter står til ansvar over for deres befolkninger på en helt anden måde end EU. I Storbritannien, hvor regeringen må skære dybt i udenrigstjenesten, viser regeringen et godt eksempel og går forrest. Det burde Ashton tage ved lære af. For selv i EU´s kommende budget kan man finde besparelser”, siger Anna Rosbach. Anna Rosbach vil tage sagen op med EU-Kommissionen og kræve en redegørelse for denne markante budgetforøgelse. "Jeg synes, at de europæiske befolkninger skal have klar besked om, hvordan EU bruger deres skattepenge i en krisetid, hvor deres egne regeringer må spare, og hvor de selv oplever velfærdsforringelser. EU bør tone rent flag og forklare, hvorfor det er så vigtigt, at europæerne knokler for at betale mere til EU-baronessen”, siger Anna Rosbach.

Kilde: Pressemeddelelse fra DF, Strasbourg,
onsdag den 22. september 2010/kaho

september 21, 2010

Bild av Sverige


Ulveslagsmål

Debattkulturen i Sveriges TV

Någon ringde mig 21/9 och sa, att jag skulle öppna för debatten på program 2.
Det gjorde jag, men tröttnade snabbt. Alla pratade och skrek upphetsade i munnen på varandra.
Det var alltså värdelöst. Det behövs först och främst en mötesordförande, som kan sitt jobb.

Godt indvandrerkritikken vandt fodfæste i Sverige

Det er vigtigt også for Danmark, at det svenske valg gav repræsentation af indvandrerkritiske synspunkter i den svenske rigsdag.
Sverige er et naboland og medlem af EU med den deraf følgende fri bevægelighed for en indvandret muslimsk befolkningsgruppe, der ikke lader sig assimilere i det omgivende samfund.

Religiøs fundamentalisme har ingen væsentlig klangbund i den danske befolkning, hvor afarter af kristendommen som Jehovas Vidner trods årtiers ihærdig indsats kun har kunnet tiltrække en lille skare.

Vi har nu med en befolkningsgruppe at gøre, der ikke ”kun” er modbydelig over for frafaldne inden for den nærmeste familie som Jehovas Vidner er det, men derimod islam, som er modbydelig over for hele menneskeheden. Vi har set, hvordan en naiv indvandrerpolitik på blot et enkelt årti under Nyrup/Jelved regeringen har skabt store problemer i Danmark med en muslimsk indvandring fra lande, hvis befolkning er hjernevasket med et 1400 år gammelt aggressivt og stærkt diskriminerende menneskesyn. Naive kulturradikale har troet (og tror stadig), at ophold under civiliserede forhold har kunnet ændre på dette, men virkeligheden har vist, at det nærmest er gået modsat.

Jeg har bemærket mig, at sprogbrugen i de fleste danske medier har ændret sig fra ”fjendsk” til ”kritisk”, når talen er om indvandring, og det er da også den rigtige betegnelse.

Jeg hilser generelt indvandring velkommen, når det drejer sig om mennesker, der har en positiv vilje til at assimilere sig i det danske samfund. Jeg har dog ikke noget imod at blive betegnet som fjendsk over for islam, for jeg ser denne religion som en katastrofe for mennesker overalt i verden, hvor den har indflydelse.

Hans K. Sønderby
Ingeniør, Esbjerg


Kilde: Indlæg i avisen ”Jydske Vestkysten” 21.9.2010.

september 20, 2010

Ni behöver bättre skolor



Öppet brev till riksdags-folket från Spydpigen!

Imponerande att se den höga kulturella nivån i den svenska valkampen!!!!

Ett land, som fostrat människor som Bellmann, Ling, Heidenstam, Fröding, Linné, Karfeldt, Selma Lagerlöf….!
Hur kunde en så primitiv ilska från massmedia och riksdag slå till mot vanliga väljare? I glömde tydligen all anständighet och uppfostrande och valde de plattaste orden och attityder? Ett hat så tungt och djupt att det var tur att inte någon blev mördad. Hur vill ni komma ifrån den hatfulla diskriminering, ni har skapat med Er orimliga hets i samarbeta med gatens pöbel?


september 18, 2010

Grundlagen

Hur har politikerna kunnat ta första steget till att ändra grundlagen här i år 2010 utan minsta debatt eller deltagande av folket, ja till och med utan meddelande till folket?

Generellt så minskas folkets rättigheter i Sverige, politikernas makt ökar, författningen ändras så den inte längre bara gäller medborgare, varenda person på jorden kommer att få lika rättigheter i Sverige och EUs regler och lagar styr över våra lagar, allt det blir grundlagsskyddat.

Med dessa grundlagsändringar kommer Sverige förändras för all framtid. Det sker i tysthet utan att allmänheten fått tillfälle att se, studera eller debattera någon av ändringarna.

Norsk om svensk valg

Den store nordiske krigen

By Hans Rustadon September 18, 2010

Valget i Sverige er skjebneladet. Spørsmålet er ikke om Sverigedemokratene kommer inn i Riksdagen, hvilket de gjør. Det avgjørende er at de tre nordiske land vil være involvert i den samme store sivilisasjonskampen: den store nordiske krig.

Det er en krig som ingen annen. Det politisk korrekte er en refleks av den annen verdenskrig. I stedet for dødelig forskjellighet og verdi, ekstrem likhet. Men også likhet kan være dødelig hvis likhetskravet overdrives, særlig hvis man introduserer forskjeller som Europa hverken var forberedt på eller har sett maken til. Hvis myndighetene insisterer på likhet, ikke likhet for loven, men likhet mellom kulturer og gjør dette til standard i det offentlige ordskiftet, i politikken, i skolen, i mediene og straffer dem som forsøker å påpeke eller problematisere forskjellene, da ber de om en rekyl.

Den får de nå, heldigvis, ved demokratiske valg. Den demokratiske prosessen er vårt store håp. Men den er ingen garanti.
Hvor kommer ekstremismen fra? Da en kjent SD-politiker i Malmø ble overfalt i sin egen leilighet og fikk risset et hakekors i pannen, sa Fredrik Reinfeldt dagen etter at "sånt må man regne med". Det var en ekstrem ytring av landets statsminister, Moderaternas leder, uansett hvilken hatt Reinfeldt bar. Med de ordene sanksjonerte han volden: Den som mener det SD mener - et legalt parti som han konkurrerer med - må regne med å bli møtt med vold. Reinfeldt sanksjonerer logikken til voldsvenstre. Når man vet at SD har måttet avlyse eller fått ødelagt en rekke valgmøter, undres man.
Morgenblandet har viet hele siste nummer til Sverige og har flyttet redaksjonen dit. Blant bidragene finnes henvisninger til Sveriges mørke side uttrykt ved to politiske mord i nyere tid. Expo og Stieg Larsson-venstre vil legge dette mørket på høyrekrefter, som synger når Olof Palme blir drept.

Men ekstremismen eller mørket utspiller seg ved høylys dag.
Sverige har de siste tiår utviklet en ideologi som skal begrunne og forsvare at Sverige har importert mennesker fra fjerne kulturer i et omfang som intet annet, folketallet tatt i betraktning. Dette har ført til store spenninger. Men i stedet for å lette på lokket, har det offisielle Sverige valgt motsatt vei: Man har trykket det enda hardere ned.
Venstresiden forsøker å sette borgerlige mediers dominans på dagsorden. Den skal forklare sosialdemokratenes tilbakegang. Men i de store, avgjørende spørsmålene er mediene helt enige: Det gjelder å holde debatten om innvandringen og islamiseringen av Sverige nede. For enhver pris.

Samtidig holder man seg med kommentatorer som skriver de mest fordømmende ting om f.eks. Israel og USA eller setter spørsmålstegn ved Kurt Westergaard når han angripes for n'te gang. Konklusjonen er den samme som i volden mot SD-politikeren i Malmø: They had it coming. Både Westergaard og SD må regne med vold.

Dette er ekstremisme. Dermed gjør man seg indirekte til en anti-demokrat. Kriteriet på det er at man har forståelse for at det brukes vold mot mennesker som ytrer seg på demokratisk vis.
Så alvorlig er Reinfeldts kommentar. Tar man hans posisjon i betraktning, er kommentaren alvorligere enn volden. For voldsvenstre i Sverige er sterkt og har fått holde på lenge. Det skjer ikke noe.

Prøv å bytt om på rollene. Hva om en nazist hadde angrepet en fra Venstrepartiet og Reinfeldt hadde sagt: "Det må man regne med". Eller hvis det var en politiker som hadde muslimsk eller ikke-europeisk bakgrunn og tilhørte et etablert parti. Bare tanken er umulig. Det ville aldri kunne skje. Så inngrodd er dagens tankemønster. Men da er man havnet på kollisjonskurs med demokratiet, både dets medlemmer og verdier.

Slik sett går vi spennende tider i møte.
Det er bare et tidsspørsmål før de ubehagelige spørsmålene kommer på dagsorden og det i en langt mer ubehagelig form.
Reinfeldt og det offisielle Sverige har ikke villet snakke om voldtektsstatistikken som er rekordhøy i verdenssammenheng - kun Lesotho er foran i følge FN - nesten 6.000 anmeldte voldtekter i året.

Noen vil spørre: Hvem er det som voldtar? Det gjøres allerede. Men det vil komme klarere frem at det er innvandrere fra utenomeuropeiske land, spesielt muslimske, som dominerer. Det må man ikke si i dagens Sverige, liksom kriminelles bakgrunn forties eller omskrives.
Den linjen kommer til å bli brutt. Ikke bare kommer fakta og dokumentasjon til å tvinge seg frem, det gjør også de ubehagelige oppfølgingsspørsmålene: Hvorfor har muslimske menn så liten respekt for svenske kvinner? Er ikke det også utrykk for manglende respekt for svensker som mennesker og for svenske verdier og det svenske samfunn? Hvis det viser seg at disse mennene overveiende går etter svenske kvinner, er ikke det en form for rasisme og diskriminering?

Vi kjenner svarene på flere av disse spørsmålene. Men det er noe annet når de tas opp i den allmenne debatten. Da vil spørsmålet komme opp, er ikke dettte en slags politisk-kulturell voldtekt og kriminalitet?

VG (=Verdens Gang) presenterte i august over to sider den forferdelige historien om jenta som ville bli fotomodell og lot seg lokke til et møte med en fotograf. Moren ante uråd og forsøkte å forhindre møtet, men da var datteren allerede død. VG bringer bildet av en mann med Midtøsten-bakgrunn som har spesialisert seg på å utnytte svenske jenter som vil bli modell.
Avisen stiller ingen spørsmål, noe som ville vært normalt i enhver annen sammenheng. Det er ikke første gang noe slikt skjer. Hva er mønsteret? VG har hatt flere serier om menn som dreper, men aldri våget nærme seg dette spørsmålet slik som Hanne Kristin Rohde i Oslo-politiet har våget: Alle de dømte serievoldtektsforbryterne er utenomeropeere. Hun brukte vel også ordet "flerkulturell", hvilket får det til å krympe seg hos politikere og journalister. Det er deres verden hun angriper.

Dette lokket vil det ikke være mulig å holde på lenger. Derfor vil vi få - og vi ser allerede tendenser til - en ny nordisk offentlighet: Vi står overfor de samme problemene, de er store og alvorlige og de risikerer å rive våre samfunn i filler. Faktum er at de allerede er på vei til å gjøre det.

Källa: Dokumen.no ved Hans Rustad on September 18, 2010. Fremhævningerne er Spydpigens.

Valet mellan gott och ont

Öppet brev till ledarskribenten 17/9 i den kristliga tidningen ”Världen idag”, Maria Andersson.


Efter en objektiv inledning mot det osympatiska våldet i svensk politik skriver du:
”Drivkraften för dem som ägnar sig åt angrepp på vårt rättssamhälle, är att de delar upp människor i ”vi” och ”dom”, där andras åsikter och rättigheter kan ignoreras.”

Hur var det med statsminister Olof Palme? Han uttryckte samma åsikt på partikongressen 1978 om också med en lite annorlunda formulering: ”Det får inte finnas vi och de - det finns bara vi.”

Hör nu här. Maria: Vi är alla uppdelade och själv delar vi också upp våra medmänniskor, till exempel vid val, där vi ställer grupper mot varandra, de rödgröna mot alliansen. ”Motbjudande” säjer du. Vet du vad? Du är en hycklare!

Ditt skriveri tar utgångspunkt i en helig dogm, skapt av politiker i sökandet efter de visas sten: ”jämställdhet och lika värde”, heter den. Dessa ord har stor betydning i retoriken. Retorik är kärnan i politik och skall riva folk med sig, ganska oavhängigt av, om orden i verkligheten har plats för något innehåll. Titta på franska revolutionens mantra: ”Frihet, Likhet och Broderskap”. Var for sig har orden ett innehåll, men satt ihop är det rent ut sagt något strunt: har du Likhet, har du inte Frihet etc.

Vi människor har - i övrigt liksom grupper av andra djurarter - inte ”lika värde”, har aldrig haft det och får det aldrig (om inte man kloner individer). Det säjer sig själv och syns tydligt överallt.

Valet är enkelt, skriver du till slut. Ja, det tycker jag med. Det finns gott och ont i denna världen. Att välja emellan.

Valet står mellan fortsatt islamisering (- genom en ond och barbarisk ideologi med de mest brutala tankarna och strafflagar) och - motstånd!
Muhammedanerna är offra för den gruppens ideologi, de är fött in i.

september 17, 2010

"Män kan ha sexuell njutning av en baby...(islam!)"

Varför fick vi inte rösta om Lissabontraktaten? Nu sitter vi fast i EU-nätet. Vet du i övrigt, kära läsare, att Lissabonavtalen öppnade för mögligheten att göra pedofili lagligt, så att muhammedanerna kan behålla deras perversa syn på sex (läs Khomeinis bok):

- From Khomeini's book, "Tahrirolvasyleh", fourth volume, Darol Elm, Gom, Iran, 1990.: "A man can have sexual pleasure from a child as young as a baby. However he should not penetrate, sodomising the child is OK. If the man penetrates and damages the child then he should be responsible for her subsistence all her life. This girl, however does not count as one of his four permanent wives. The man will not be eligible to marry the girls sister"

Tanker vid valet

Hur kom det sig, att Mona Sahlin ville tilldäcka Estoniafärgens skrov med cement och förklara det en fridlyst gravplats, så ingen någonsin skulle komma åt det och få reda på sanningen?

Estonia blev bl.a. använt till smuggel av de från Sovjet i Baltikum efterlämnade vapenhemligheter.


Skeppet sprängdes tydligen den 28 september 1994.



Man offrade 852 människor.

Öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt

Svenska politiker och media pratar ständigt om demokrati, jämställdhet och lika värde, men verkligheten visar en ganska annan bild.

Statsminister Reinfeldt har liksom de autonome och AFA-folk visat förakt för den växande grupp av väljare, som har sett historians skrift på den svarta varningstavla och har tittat ut över Europas länder och skymtad framtidens fasa under främmad åk.
Detta nedvärderande förakt visar sit fula tryne när myndigheterna gång på gång nekar dessa väljare deras grundlagsfästade rättigheter och allmänna människorättigheter. Och eftersom man i dag genom den tekniska utvecklingen inte längre kan förtiga status och fakta, så bleknar Sveriges så dyrt genomförde världspropaganda-image, och falskheten blir allt mera synlig.

Det är mera än pinligt. Fy skäms Reinfeldt!


Med hälsningar från Sjöbodagruppen i Småland
som vänligt tog emot dig innan du blev statsminister.
Det var vi som protesterade mot (multikulturens) mord på
ensamboende bönder.


Gertrud och Majbritt den 17 september 2010
(I brevoriginalet fullt namn)

september 16, 2010

Her er en tilföjelse fra P.H.Bering til hans tidligere artikel om Islam - se 15/9.

Den er nu tilföjet til artiklen.

Svensk regims politiska indoktrinering av småbarn

Bolibompas TV-INDOKTRINERING: mångkultur år bra!

Att Sveriges Televison tar sin uppdrag att sprida maktens påbud om islamisering och mångkulturvrurmande på fullt allvar har väl sedan en längre tid stått tämligen klart för den som orkar engagera sig i TV-bruset. Vi kunde nyligen läsa om hur den muslimska högtiden Eid-al-Fitr gavs stort utrymme i SVT2 när man sände från Islamic Centers stora moské i Malmö, komplett med muslimskt kvinnoförtryck.


Att man heller inte drar sig för att redan tidigt påbörja indoktrineringen av småbarn står klart efter att en av våra läsare närmare granskat barnprogrammet ”Bolibompa” och det budskap som där trumpetas fram. Som vanligt ett ensidigt hyllande av mångkultur, utan att ens med ett ord nämna något om de avigsidor det också innebär. Men det som krokigt skall bli måste böjas i tid…


Under förre programledaren Doreen Månssons (afrikanskt-irakiskt ursprung) tid fick barnen av Doreen och nallen Habibi (älskling på arabiska) insupa sådana mångkulturella kunskaper som att palestinskt råttkött och matvete är jättegott att äta, hur Eid-al-Fitr och Rosh Hashana firas på bästa sätt, alla fördelar med den arabiska kulturen, hur trevligt det är att växa upp i Nigeria, att lära sig prata arabiska, att lära sig prata swahili, hur man säger ”ja” på arabiska, hur man säger ”ja” på turkiska (att lära sig säga ”nej” till mångkulturella inslag i Sverige är ju inget man behöver lära sig, det ordet används ju inte) och mycket, mycket annat liknande programinnehåll.


Att motsvarande kunskaper om Sverige lärs ut till invandrarbarn är inget PI har någon kännedom om. Man kan ju tycka att det vore viktigare att invandrarbarnen redan från början fick lära sig hur det går till i Sverige istället…



Källa: http://politisktinkorrekt.info/2010/09/14/svt-indoktrinerar-barn-mangkultur-ar-bra/

Verdensmestrene!

Pressemeddelelse:

Nu kommer boken som många har väntat på – “VÄRLDSMÄSTARNA! – När Sverige blev mångkulturellt.”
Julia Caesar, journalist och uppskattad krönikör på Snaphanen, ger nu ut boken ”Världsmästarna. När Sverige blev mångkulturellt”. Boken är den granskning av den svenska mångkulturen och invandringspolitiken som media borde göra men inte gör. Istället mörklägger journalisterna sanningen om massinvandringens följder.

Boken inleds med en hårdhänt uppgörelse med Julia Caesars egen yrkeskår, ”De apatiska journalisterna”.Den svenska invandringspolitiken är extrem. Sverige är ett land under kolonialisering. Svenska regeringar har – oberoende av partifärg – utnämnt Sverige till världsmästare i godhet och förvandlat landet till global socialbyrå. Sedan 1980 har det lilla landet med 9 miljoner invånare tagit emot 1,3 miljoner invandrare. Var femte svensk har i dag invandrarbakgrund. Av dem som har kommit är bara 5 procent flyktingar. Majoriteten på 95 procent kommer i huvudsak för att ta del av Sveriges frikostiga välfärdssystem. 96 procent saknar pass eller andra ID-handlingar men beviljas ändå permanent uppehållstillstånd. Svenska myndigheter känner alltså inte till identiteten hos det absoluta flertalet som släpps in i landet.Den ansvarslösa politiken medför stora och djupgående konsekvenser för landet och dess invånare. Statsskulden skenar, skolor och bilar bränns ned varje dag, våldsbrottsligheten ökar och blir alltmer brutal. Förorterna utvecklas allt snabbare till segregerade etniska enklaver befolkade av ett importerat bidragsproletariat. Sverige har EU-rekord och ligger som nummer 2 i världen i anmälda våldtäkter.

Det här är några av de ämnen som Julia Caesar tar upp i boken:
• Ett förändrat land. Om föraktet för det svenska, sorgen över ett förlorat land och hur Sverige blev en fristad för minst 1 500 krigsförbrytare och terrorister, bland annat Saddam Husseins giftkemist.
• Hur Sverige blev Världsmästare i godhet.
• Människosmugglarnas marknad och asyllotteriet. I tre kapitel granskas asylpolitiken, människosmugglingen, de så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen” och anhöriginvandringen.
• Ideologin och dess verktyg. De ideologiska rötterna till det eniga riksdagsbeslutet 1975 om att förvandla Sverige till ett mångkulturellt land analyseras, liksom diskrimineringsombudsmannens (DO:s) verksamhet.
• Integrationsfiaskot. Om bidragsförsörjda etniska enklaver, svartjobbande imamer och import av analfabeter.
• En totalitär ideologi. Islamiseringen av Europa och Sverige i synnerhet.
• Importerad kriminalitet. Den kraftigt ökande våldsbrottsligheten och försöken att mörklägga den.

Boken ges ut under pseudonym. Julia Caesar skriver i bokens inledning:”Det går stick i stäv med den journalistiska kultur och hederskodex som jag har bekänt mig till i hela mitt yrkesverksamma liv. Jag delar fortfarande den principiella inställningen. Det är så det ska fungera i ett fritt och civiliserat samhälle. Men vi lever tyvärr inte i ett fritt och civiliserat samhälle längre. Hoten från islam och alla våldsdåd mot dem som har använt sig av sin grundlagsstadgade yttrandefrihet har helt ritat om yttrandefrihetens karta. Att i dag offentligt ifrågasätta och kritisera islam under eget namn är inte realistiskt. När allt kommer omkring är det inte mitt namn som är viktigt utan det jag har att säga.

”Inget svenskt bokförlag har velat ge ut boken. ”Världsmästarna” är en bok som inte är önskvärd i Sverige. Författaren ger därför ut den på eget förlag. Den kan beställas här:
Världsmästarna – När Sverige blev mångkulturellt – Julia Caesar, Artikelnummer: 2044, 200 kr, År: 2010 / 442 sidor
Inom kort kommer antologin ”Fler ministrar borde gråta”, ett urval av de krönikor som Julia Caesar sedan i april har publicerat på Snaphanen.

Ett svart Europa!

Gaddafi om (Sveriges) och Europas framtid

Utifrån den islamiske invandringen och den avtagande europeiska födelsestatistiken har Libyens ledare, Muammar Gaddafi förklarad, att islam kommer att ”bli hela Europas religion”, rapporterar Jerome Corsis dataspel ”Beordra och Erövra! Red Alert”.
”I morgon är Europa kanske inte längre europeisk, eftersom det är millioner, som vill in”. Det sa Gaddafi vid ett möte nyligen med den italienska statsministern Silvio Berlusconi.
”Vi vet inte, om Europa fortfarande kommer att vara ett framskridet och enad kontinent, eller om det kommer att bli förstörd så som det hände vid barbarernas invasion”.

Han la till en rasanalys av hans kommentar: ”Europa löper risken att bli svart genom den illegala invandringen. Det kunde bli inlemmad i Afrika”.


Kommentar från Spydpigen:

Tyvärr inte omöjligt! Libyen utgör ett viktigt genomfartsland för svarta utvandrare till Europa.

september 15, 2010

7-partiet

Riksdagens Sjupartis rödaste trumf: på fyra år har de bjuden små 400.000 invandrare välkommen i Sverige. Det svarar till en ny storstad på Sverigeskartan. I 2005 hade Sveriges tredjestörsta stad, Malmö, 258 020 invånare, Uppsala bara 128 409, Västerås 107 005 och de övriga städerna mindre än 100 000 invånare.

Men hur går det med ”integrationen”?
Det går inte alls.

Det har inte gått nånstans i 1400 år!

Bara tillfälligt.

Det mesta i de svenska TV-nyheterna i kväll handlade om de fruktansvärda Sverigedemokraterna. Det visade sig, att en riksdagskandidat hade varit i England och talad om hur hemsk islam är. Och det ljöd som om han kanske kände någon där som inte var ”rumsren”. Fy fan! Och man visade en teckning, som Sverigedemokraterna hade framvisat ”någonstans i Sverige”. Teckningen var en viking med hjälm med horn! Är det inte hemskt? Vikingabilder lär enligt de politiskkorrekta svenskarna vara tecken på nazism, eftersom de i sina vikingaskepp skrålade: ”denn wir fahren gegen Engeland”. Det är ganska sant!

När valet nu står mellan Sverigedemokraterna och islam, så är det nog bäst att vi underkastar oss islam och låtar oss råna och våldta eller tvingas hoppa ut från balkongen. Man kan väl vänja sig till pedofili, tvångsäktenskap, pisk och stening… Det är bara tillfälligt, sa räven, den blev skinnad.

Mycket , mycket sämre med Sverigedemokraterna!!!!

Pinligt för Sveriges image

Det är ganska pinligt, att danska massmedia också vid detta val liksom vid valet i 2006 har fått hjälpa svenska politiker och väljare att komma till tals, eftersom den svenska demokratin, som politisk-korrekta svenskar gärna skryter om, inte fungerar.
Säker vill en del svenskar också mena, att danskar inte skal blanda sig i Sveriges anligganden, men det år inte roligt att se fram till, att få en islamisk grannstat in på knutorna

Islam - en KÆMPE sproglig misforståelse

En brintbombe under islamismen!

Af P.H. Bering

Den nyeste forskning viser at islam er en kæmpe historisk misforståelse. Oprindelig var islam monofysitisk kristendom! (Monofysiterne mente at Jesus Kristus kun havde én natur, nemlig den guddommelige. Men den øvrige kristenheds biskopper havde vedtaget at man skulle mene at Kristus har to samtidige naturer, den menneskelige og den guddommelige). Monofysitterne var nogle af de tidligste kristne; de talte i begyndelsen aramæisk, lige som Jesus. Og koranens ældste og - på arabisk uforståelige - dele bliver forståelige, hvis de læses som kristen, aramæisk tekst. De ældste islamiske tekster synes at være forsøg på oversættelser til arabisk af aramæiske sammendrag af det, vi kalder gamle og nye testamente, til brug for monofysitter.

NB: Husk nu lige på at alt var håndskrevet, at papir var sjældent og dyrt, at ikke mange kunne læse og skrive og at man ikke bare lige kunne maile sine ideer rundt til vennerne!

Navnet Muhammed (MHMD i konsonantskrift) forekommer først ca. 200 år efter “profetens” påståede død (i 632 e.Kr.). Der eksisterer ganske vist tidligere mønter præget med bogstaverne MHMD, men de er også præget med kristusfigurer og kristne symboler som fisk og kors. Det er forståeligt, for bogstaverne MHMD er ikke fornavnet Muhammed på aramæisk, men betyder noget i retning af “bør prises” og hentyder til Jesus. Den berømte klippemoske i Jerusalem bliver også til en gammel kristen kirke, hvis man læser inskriptionerne på aramæisk!

Alt tyder på at de "muhamedanere" eller "musalman", der forbløffende hurtigt besatte det kristne Syrien, Nordafrika og Spanien var kristne monofysitter, der - måske bortset fra Spanien - var der allerede! Det forklarer unægtelig mange ting.
Først efter flere hundrede års forløb er der så blevet blandet en masse arabiske myter, røverhistorier og leveregler fra den arabiske ørken ind i de gamle aramæiske tekster. Disse er blevet voldsomt forvanskede af arabiske "lærde" som ikke forstod aramæisk, men gættede sig frem til en betydning, fordi sprogene lignede hinanden. Betegnelsen for Jesus, som var MHMD, den lovpriste, blev til Muhammed!

Et andet eksempel: I koranens sura 44,54 hedder det på arabisk: ”og Vi giver dem (de troende) jomfruer med store, sorte øjne til ægte”. - Nam-nam for selvmords-terrorister!
Men læst på aramæisk bliver teksten til ”Vi vil gøre det behageligt for dem under pragtfulde vindruer”. - Surt show!

NB: Dette er blot et MEGET kort referat - læs selv. Det er enormt spændende, og vender op og ned på en vigtig del af historien. (Se Morten Rydal: "Den nye islam-forskning", Tidehverv SEP 2010). Den centrale forsker er den tyske ekspert i semitiske sprog og sprogforsker, professor Christoph Luxenberg.

Sjovt nok hører man ikke et kvæk fra "islamforskerne" på Københavns og Aarhus universiteter i den anledning. De kunne ellers sikkert have gavn af:
Norbert Pressburg: Good Bye Muhammed – wie der Islam wirklich entstand, Books on Demand, Norderstedt 2009
Yderligere læsning:
Christoph Luxenberg: Die syro-aramäische Lesart des Koran, Verlag Hans Schiller, 2007.




Her er en skyldig tilføjelse til Islam-artiklen fra Peder H. Bering, modtaget 16.9.2010:

Jeg skylder at citere David Gress' kommentar:
Kommentar fra historikeren David Gress:

"Rydals artikel har jeg også sporet og er meget glad for, at han tager Luxenberg op. Jeg er mindre glad for, at han går ind for en vis Pressburgs (pseudonym) hyper-revisionisme. Pressburg hævder i kølvandet på et par andre, at Muhammed ikke er et egennavn, men en benævnelse, "den Velsignede", som oprindelig gik på Kristus, omend i den særlige version af kristendommen, der dominerede i Arabien-Syrien. Følgelig skal indskrifterne i Klippemoskéen i Jerusalem ikke hentyde til den muslimske profet, men er hyldester til Kristus, ligesom selve moskéen er bygget som kirke. Her må jeg råbe vagt i gevær, idet Tilman Nagel, den førende seriøse islamforsker, som dagspolitisk er helt fin, ikke kan acceptere dette argument og iøvrigt heller ikke Wansbroughs. Rydal tager også fejl, når han siger, at den græske kirkefader Johannes af Damaskus (ca. 675-ca. 750) ikke kender til Muhammed. Det gør Johannes, som i sit lille skrift mod islam fra omkring 720 præsenterer en islam, der er fuldstændig genkendelig fra idag, både i de store linjer -- Skriften fra Himlen, den ene gud uden ledsagere, billedforbud -- og de små -- forbud mod vin og omskæring (af begge køn!)."

MED ANDRE ORD: de lærde strides, og et opslag på Jonannes af Damascus bekræfter at han bl.a. bekæmpede monofysitterne og islam. Foreløbig er der uklart (i alt fald for mig) om eller i hvor høj grad arabiske monofysitter adskilte sig fra islam, og David Gress skriver jo ikke helt tydeligt om der var en person ved navn MHMD nævnt hos Johannes.
Iøvrigt begik jeg den fejl at skrive at papir var dyrt den gang. Det fandtes slet ikke! Men man havde papyrus...

PHBering

Dum? Eller falsk?

Joakim Wohlfeil låtsas tydligen vara så dum, att han har missförstått SD´s valvideo och på den bakgrunden är berättigat att spinna ett lögnens nätverk till smutskastning av SD-partiet och dess många väljare. Men spindeln har svagt fäste och nätverket är därför slappt. Jag skall hjälpa dig, Joakim, eftersom du inte har förstått närvaron av burkar i videon: burkan är et gemensamt symbol för islam. Fattar du nu?

Eller skall jag fortsätta?

Islam kostar otroligt stora summer båda i Sverige och alla andra ställen i Europa, vilket har varit medverkande till en allvarlig ekonomisk kris. Tyvärr utgör de många muhammedanska kriminella också en ansenlig procent av kriminalstatistiken, vilket SD givetvis har påpekat, och som du här så riktigt säger utgör de ”ett verkligt kostsamt problem”


Du skriver, at SD är ”kända för att ha en extremt hög andel aktiva med kriminell bakgrund”. Det ljuder som ren förtal och är därmed troligen ett straffbart uttalande! Jag är pensionär i dag, men jag har varit aktivist sedan 1971 och är det fortfarande. Hade jag haft pengar hade jag rest sak mot ditt förtal av SD´s väljare. Jag har kämpat mot allmän nerbrytning av de europeiska samhällen, mot sexuell omoral som till exempel pedofili, mot vänsterelementers narkotikaförhärligelse och spridning, mot kommunistisk indoktrinering i skolarna etc. etc. Av den anledning röster jag på SD.

Till slut i ditt spindelarbete skenar trådarna fullkomligt: ”man (svenskarna) omfattas av rättssäkerhet och social trygghet, oavsett om man (...) är sverigedemokrat”
Hur i himlens namn kan du säga något sådan nonsens? Följer du inte als med i samhället omkring dig?
Och den bevisliga ständigt förekommande brist på rättssäkerhet ”borde SD (efter din mening) vara tacksamma för”. Ha, ha, ha….

SD har ”bara ett svar”, skriver du. Javisst, för det inkluderar allt!

Hur kan du, Joakim, vara riksdagskandidat för kristdemokraterna?
Jag känner andra som är bra mycket bättre!




Källa: Världen idag 13.9.2010

Sverige är en skendemokrati.

För några veckor sedan trodde jag inte att jag skulle rösta på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet, men jag hade fel.

När jag har sett hur SD blivit behandlade i media den senaste tiden har jag blivit övertygad om att vi i Sverige lever i en demokratur – en skendemokrati.

SD nekas att vara med i slutdebatten till skillnad mot Ny demokrati, fick radioreklamen nekad för att de sa ordet ”invandringsbroms”, fick TV-reklamen censurerad, SVT klippte in Hitler i ett SD-inslag i Aktuellt, Lena Sundström fick en viktig politisk post på TV4 for att hon gjorde en ryggdunkardokumentär om ”rasismen” i Danmark och SD, TV4 sände en dokumentär enbart gjord för att smutskasta SD, etcetera.

Dagligen ser man okritiskt negativa reportage och den här insändaren kommer säkert inte tas med för att jag reagerar på behandlingen av ”fel” parti…. Till och med min gamla vänsterpartist till kompis berättade att han kommer att proteströsta på SD.

Vart tog yttrandefriheten vägen? Vart tog den svenska rättvisan vägen? Vart tog protesterna vägen?

De kvävdes av maktens piska. I dag skäms jag över att vara svensk.


Sofia Svensson, Göteborg i ”Världen idag” 13.9.2010 som svar på en smutskastande artikel av en ”kristdemokrat”, Joakim Wohlfeil, som tydligen inte har tillräcklig bakgrundskunskap
till ett mera ärligt angrepp.

september 14, 2010

Svensk Flygblad

Information som delats ut på Algatan i Trelleborg:


Massmedia och politikerna vägrar berätta sanningen om vad som pågår i Sverige.
- Flykting- och invandrarfrågan är det största journalistiska sveket som min generation journalister genomfört i det här landet. Vi har inte på ett seriöst och trovärdigt sätt beskrivit vilka oerhörda problem som finns i ett mångkulturellt samhälle. Jag tillhör dem som försvarar det mångkulturella samhället. Men vi som försvarat det har ju förskönat det. Det är otroliga saker som har hänt i arbetarförorterna, där en trappuppgång på några år kunde förvandlas, medan vi stämplade rasist i pannan på de som protesterade och sedan själva förskansar oss i områden långt bort från flyktingar och invandrare.
Jan Josefsson (Ur Helsingborgs Dagblad 17 feb 2008)

1975 förbjöds arbetskraftsinvandringen. I stället fick vi asylinvandring. Man ville förvandla Sverige till ett mångkulturellt land. På senare år har denna förvandling inneburit allt större och svårare problem. Alla sju riksdagspartier känner till problemen kring mångkulturen och den totalt misslyckade integrationspolitiken. Men de vågar inte tala öppet om detta och än mindre göra något åt problemen. En av orsakerna till att det fått gå så långt är den extrema segregation som råder. Journalisterna och politikerna bor på bekvämt avstånd från de mångkulturella problemen. De enorma kostnaderna mörkas och skattebetalarna får inte veta vart deras pengar tar vägen. Vi har idag 1,5 miljoner människor i så kallat utanförskap. Majoriteten avdessa är invandrare som lever ett relativt gott liv på svenska bidrag. I stället för att göra något åt detta spär våra politiker på problemen genom att tillåta en aldrig tidigare skådad massinvandring.

Senaste året (2009) fick ytterligare 100.000 invandrare permanent uppehållstillstånd. Tiotusentals uppehåller sig illegalt med myndigheternas goda minne. Vi har sedan lång tid tillbaka ett av världens högsta skattetryck. För någradecennier sedan hade vi också ett av världens bästa välfärdssystem. Idag är vår välfärd i fritt (för)fall och vi ligger nu långt efter andra länder när det gäller sjukvård, utbildning, rättsväsende, åldringsvård, pensioner mm. Men vi har fortfarande ett av världens högsta skattetryck.
Att ha 1,5 miljoner människor som inte vill och/eller kan, försörja sig, är otroligt dyrt för ett litet land som Sverige.

Fortsättning på baksidan ↗Exempel på vad svenska massmedier och politiker inte vill tala öppet om:- Mindre än 10% av de som kallas för flyktingar har några verkliga flyktingskäl enligt vår utlänningslag.

Färre än 1% är klassade som flyktingar av UNHCR. Ändå kallas alla för ”flyktingar”.

- Endast 5% av de som söker sig hit uppvisar några identitetshandlingar.

Ca 2000 per år försöker radera sina fingeravtryck för att dölja sin identitet.

Enligt myndigheterna kan upp mot 1500 krigsförbrytare just nu leva i frihet i Sverige. I de flesta andra västländer släpps ingen in om de saknar identitetshandlingar.

- Sverige är extremt när det gäller invandring. Vi har TIO gångar så hög invandring som våra grannländer Finland och Danmark.
Vi ger mångdubbelt fler permanenta uppehållstillstånd per capita än genomsnittet för alla övriga EU-länder!

Södertälje kommun har tagit emot fler Irakier än vad hela USA gjort.
Inget land är tvunget att ha invandring!
Japan har valt att inte ta in några flyktingar eller invandrare - de vill skydda sin kulturella särart.
Polen har nästan ingen invandring (de vet vad etniska konflikter kan leda till...).

- Det pågår en enorm bluff kring det som massmedia kallar ”ensamkommande flyktingbarn”. Det är nämligen inte frågan om barn, utan om unga män och kvinnor som påstår sig vara under 18 år. I Sverige görs ingen ålderskontroll. Åldern fastställs efter ett kortare samtal på Migrationsverket. När Norge började införa medicinsk ålderskontroll visad det sig att 93% av ”barnen” ljugit om sin ålder. Det finns fall där självutnämnda 17-åringar visat sig vara över 30 år i verkligheten. När dessa personer lyckats få status som flyktingbarn får de en gräddfil till permanent uppehållstillstånd (PUT). När de väl fått sitt PUT brukar diverse familjemedlemmar mirakulöst uppstå och då söks det anhöriginvandring. Enligt läckor från Migrationsverket genererar varje ”ensamkommande flyktingbarn” i snitt 5 ytterligare invandrare. I de flesta länder kallas dessa ”barn” för ”ankarbarn”.


Varje, så kallat, flyktingbarn kostar skattebetalarna ca 1 900 kr per dygn!! Olika privata vårdbolag tjänar mångmiljardbelopp på denna hantering (Attendo Care, registrerat i ett skatteparadis, är en mycket stor aktör).

- På Internet finns hundratals sidor på arabiska som i detalj beskriver hur man kan lura sig till ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Via sökmotorn Google och dess översättningstjänst kan man själv undersöka detta. Inom arabvärlden kallas Sverige för ”en höna som väntar på att bli plockad”.

Ett axplock av de problem som ökat lavinartat med massinvandring: Utanförskap och bidragsberoende, organiserad kriminalitet (maffia), våldsamma upplopp, bidragsfusk, personrån, misshandel, överfallsvåldtäkter, hedersmord, könsstympning, HIV och resistent TBC, elever som inte klarar grundskolan, segregation, mordbränder, terroristgrupper, åldringsrån, tvångsäktenskap, religiös fanatism, djurplågande slaktmetoder (halal-slakt), bilbränder, vandalisering, mord, vapenbrott och skottlossning, narkotikahandel, människohandel, mm.

Kostnaderna skrivs i hundratals miljarder årligen. Vad kan du och jag göra åt allt detta? En bra början är att rösta in ett partii riksdagen som är kritisk till denna hejdlösa massinvandring. Sverigedemokraterna är det enda parti som vill diskutera problemen. SD har också konkreta förslag för att göra något åt situationen.