Det finns en kamp för diktatur i Europa. Just det – för diktatur. Nu talar vi inte om islamister eller vänster- och högerextremister. Nej, socialdemokraten och riksdagsledamoten Carina Hägg går i täten genom sitt förslag att åsiktsregistrera de som vill använda sig av den grundläggande mänskliga rättigheten samvetsfrihet. Hon har fört denna fråga till Europarådet och där fanns tyvärr alltför många anhängare. Lyckligtvis förlorade Hägg, men marginalen var oroväckande liten: 56 mot, 51 för.Detta sker samtidigt som den norska Nobelkommittén för en gångs skull inte gör sig till åtlöje. Förra årets magplask med Obama kan nu läggas åt sidan. I år går Nobels fredspris till den kinesiske frihetskämpen Liu Xiabo. Hans åsikter har registrerats av den kinesiska regimen och han har straffats för ”fel” åsikter. Häggs kampanj pågår samtidigt som den ANC-ledda regimen i Sydafrika vill förbjuda ”fel” åsikter i media, det vill säga de som avslöjar korruption och kritiserar regeringen. DDR och Nazityskland hade båda registrering av människor med fel åsikter. Det ledde till utestängning från jobb och högre utbildning, till fängelse och till död. Skäms inte Hägg? Varför tiger svensk media om denna kamp som påminner om Hitler-Tyskland och det kommunistiska DDR? Varför vill svenska riksdagsledamöter närma sig Kina och ANC i att registrera åsikter och inskränka grundläggande mänskliga rättigheter? Det är skrämmande när salongsfähiga partier och dess företrädare öppet och oförblommerat propagerar för nedmontering av samvetsfriheten. Har Hägg hört talas om FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? Har man läst Europakonventionen som är införlivad i svensk lag? Vill man även införa yrkesförbud för människor som inte vill döda ofödda barn? Ska de som ifrågasätter abort bannlysas från läkar- och sjuksköterskeutbildning? I det national-socialistiska Tyskland införde man ”Berufsverbot” (yrkesförbud) för de som hade fel politisk uppfattning, religion och bakgrund. Man får hoppas att Sahlins socialister i Sverige inte vill likna Hitlers nationalsocialister i 1930-talets Tyskland. Det är lätt att sälla sig till den skrälliga och brölande kören gentemot SD. Men varför verka så få se eller våga kritisera andra partiföreträdare som kämpar för diktatur? Kommer biskop Brunne ta upp detta i en predikan?Häggs anti-demokratiska kampanj är tyvärr inte ett enskilt fall utan bara ytterligare ett exempel på attacker på yttrande-, religions- och samvetsfrihet i Europa. Det behövs en ordentlig genomlysning och öppen debatt om attackerna på demokratin i Europa.
Mats Tunehags ledare i Världen idag 12.10.2010