Öppet brev till ledarskribenten 17/9 i den kristliga tidningen ”Världen idag”, Maria Andersson.
Efter en objektiv inledning mot det osympatiska våldet i svensk politik skriver du:
”Drivkraften för dem som ägnar sig åt angrepp på vårt rättssamhälle, är att de delar upp människor i ”vi” och ”dom”, där andras åsikter och rättigheter kan ignoreras.”
Hur var det med statsminister Olof Palme? Han uttryckte samma åsikt på partikongressen 1978 om också med en lite annorlunda formulering: ”Det får inte finnas vi och de - det finns bara vi.”
Hör nu här. Maria: Vi är alla uppdelade och själv delar vi också upp våra medmänniskor, till exempel vid val, där vi ställer grupper mot varandra, de rödgröna mot alliansen. ”Motbjudande” säjer du. Vet du vad? Du är en hycklare!
Ditt skriveri tar utgångspunkt i en helig dogm, skapt av politiker i sökandet efter de visas sten: ”jämställdhet och lika värde”, heter den. Dessa ord har stor betydning i retoriken. Retorik är kärnan i politik och skall riva folk med sig, ganska oavhängigt av, om orden i verkligheten har plats för något innehåll. Titta på franska revolutionens mantra: ”Frihet, Likhet och Broderskap”. Var for sig har orden ett innehåll, men satt ihop är det rent ut sagt något strunt: har du Likhet, har du inte Frihet etc.
Vi människor har - i övrigt liksom grupper av andra djurarter - inte ”lika värde”, har aldrig haft det och får det aldrig (om inte man kloner individer). Det säjer sig själv och syns tydligt överallt.
Valet är enkelt, skriver du till slut. Ja, det tycker jag med. Det finns gott och ont i denna världen. Att välja emellan.
Valet står mellan fortsatt islamisering (- genom en ond och barbarisk ideologi med de mest brutala tankarna och strafflagar) och - motstånd!
Muhammedanerna är offra för den gruppens ideologi, de är fött in i.
