Reepalu som moralens vogter !
Men jeg har ikke glemt dig, Reepalu og dine upassende, lidet moralske tiltag, både med hensyn til forfulgte jøder i Malmø og din manglende omsorg for gamle udslidte mennesker.
Nedenstående tekst stammer fra bogen "Sveriges Tragedi", på dansk: "Sveriges Tragedie", udgivet 2007.
Åldringen i Malmö
Från Malmö visade teve 2005 hur dåligt livet kunde vara för en åldring på 98 år. Efter en mindre operation på sjukhuset vägrade han att åka hem till sin egen lägenhet. „Jag klarar det inte, jag orkar inte mer…“
Det var pinsamt att se. Mannen kunde knappt stappla runt och behövde hjälp… Men det var inte sjukhusets ansvar. Han skickades runt, från den ena avdelningen till den andra…
„Nu sitter jag här i stolen och här stannar jag tills att ni hittar hjälp till mig,“ sa han, dödstrött på livet.
En av tittarna, som mer än någon annan kände till förhållandena i Malmö, blev så rasande att han efteråt på natten skrev ett brev till kommunalrådet Ilmar Reepalu. Denne hade tidigare givit uttryck för att Malmö var överbelastat med invandrare och kunde inte klara av mera! Men han blev satt på plats av sina partikamrater – socialdemokraterna.
Hår är brevet till Reepalu från den 19 april 2005:
„Hej Ilmar!
Både du och jag förväntar oss en trygg och behaglig ålderdom. Jag har de senaste dagarna följt turerna kring en gammal man i massme-dierna som inget hellre vill och har med all rätt krav på det svenska samhället, att få en trygg tid under sina sista år i livet. Han har jobbat och slitit och betalt skatt efter sin förmåga hela sitt liv och nu blir han utsatt för en omänsklig behandling genom att skickas runt som ett paket mellan olika så kallade vårdformer. Psykisk misshandel. Han har rätt till ett eget boende efter sin egen vilja med den hjälp han behöver.
Punkt slut.
Du visar än en gång prov på din omänskliga sida, som en desperat sosse i nöd. Malmö kommuns kassa tillåter faktiskt den lilla utgift som det innebär att låta Gustav och många andra pensionärer leva ett bra liv i Malmö under sina sista levnadsår.
Du måste naturligtvis ändra inriktningen på ekonomin och låta mer pengar gå till åldringsvården. Dra in ditt gigantiska understöd till alla jävla blattar i Malmö (läs Rosengård) och låt svenskarna som jobbat och slitit i ett helt liv för att bygga upp Sverige, få ta del av vårt välstånd.
Jag heter Bengt Lindström och jobbar som polisinspektör i Malmö sedan många år. Är för närvarande yttre befäl och chef för samtliga poliser i Malmö som jobbar i yttre tjänst.
Tänker inte stanna kvar i Malmö och bli pensionär. Jag har mycket stor erfarenhet och kunskap om Malmö och dess positiva och negativa sidor men nu är måttet faktiskt rågat.
Du är en representant för Malmö kommun och har visat ett synnerligt dåligt ledarskap med ett omdöme och brist på empati som är lika med noll. Sydnytt har dessutom försökt ställa frågor till dig som du på ett oförskämt sätt har vägrat svara på. Hoppas du själv blir gammal och svag och blir beroende av hjälp. Fy fan vad jag hatar dig och ditt jävla sosseparti.
Jag kräver att du tar en del av pengarna som du och dina jävla sossekollegor lägger på kriminelle Mohammed i Rosengård och satsar dom på våra svenska pensionärer istället.
Hälsningar från en 43-åring som skäms över att bo i Malmö.“
Brev till myndigheter är som tidigare nämnt (i boken) offentliga. Polisen blev anklagad för rasism men blev frikänd av tingsrätten. Polisväsendet avskedade honom.
Då han blev frikänd av rättsväsendet kräver han nu sitt arbete tillbaka och skadestånd på 120 000.
Också Arbetsrätten frikände polismannen och han ansattes igen i polis-kåren, men med en annan befattning.
