... men trues med fængsel, hvis hun røber deres identitet.
Professor Birgitta Almgrens forskning har tidligere været omtalt her på bloggen den 13. februar og den 27. april i år.
Nyligen beslutade regeringsrätten att professor Birgitta Almgren ska få ut Säpohandlingar om svenskar som samarbetade med Stasi. Om hon avslöjar namnen riskerar hon fängelse.
- Om det visar sig att högt uppsatta svenskar samarbetade med Stasi, får jag begära dispens från regeringen att röja namnen, säger hon till Världen idag.
– Det här är en seger för forskningen. Många jurister har sagt att detta är ett nålsöga som jag inte skulle komma igenom. Trots allt blev det ett ja och det tycker jag är en väldig öppning, säger Birgitta Almgren, forskare vid Södertörns högskola.
– De har tagit fasta på det jag skrev, att andra länder öppnar och att Europaparlamentet har tagit en resolution om att länder bör öppna arkiven för forskare.
Du fick ett förbehåll och fick inte röja namnen. Hur känns det att få tystnadsplikt och munkavle?
– I första hand ville jag ha tillgång till hela materialet, i andra hand kunde jag tänka mig att få ut det med förbehåll. För forskningen är det inte i första hand viktigt att veta namnen på de här personerna, utan vilken typ av personer det handlar om.
– Frågan är hur en diktatur arbetar, samt vilka sektorer inom det svenska samhället som var öppna för ett samarbete med denna diktatur. Jag vill se motiveringen till varför man ställde upp för en diktatur.
Om en person med stort inflytande i politiken eller i myndigheter finns med i handlingarna, hur skulle du uppleva det som forskare att inte få berätta detta för allmänheten?
– Vi har en märklig svensk lagstiftning. I Tyskland får man inte röja enskilda privatpersoners identitet om de samarbetade med Stasi. Om det däremot fanns myndighetspersoner eller politiker som samarbetade i sitt ämbete – då är det tillåtet för forskare att röja identiteten.
– Där skiljer sig svensk lagstiftning. Det är en väldigt märklig lagstiftning vi har i Sverige, det här kan ju innebära att spioner skyddas. Är det så, får jag begära dispens från regeringen för att få röja de här namnen. Nu vet vi ju inte något om det finns med några spektakulära namn.
Det kan alltså bli så att du hamnar i ett moraliskt dilemma som forskare?
– Ja, och det är ganska märkligt att när man gör sin plikt som forskare ska man få ett hot om fängelse över sig. Det finns hot om straffpåföljd, om namnen röjs uppsåtligt. Jag har lovat i min ansökan till regeringsrätten, att om jag inte får ut handlingarna helt utan restriktioner, är jag beredd att ta emot dem med förbehåll.
– Det här är, som en jurist sade, det allra mest hemliga vi har i Sverige. Så det är ändå en seger för forskningen i vårt land. Regeringsrätten har handlat inom den svenska lagstiftningen, och gett forskningen så stora möjligheter som lagen tillåter.
Det här ställer stora krav på dig som forskare…
– Det är ju så för många forskare, att man har ett stort ansvar. Jag tycker ändå att det är fantastiskt att regeringsrätten nu gett forskningen den här möjligheten. Det här är ändå ett steg på vägen mot större öppenhet.
Som journalist hade man kastat sig över dessa handlingar, men du kommer att vänta tills efter semestern i augusti. Kliar det inte i fingrarna?
– Det hinns nog med…
Kilde: Ruben Agnarsson i avisen "Världen idag"
