Dansk domstol förbjuder vissa åsikter om muslimer
Posted by: Lars Hedegaard 18 september, 2013
KÖPENHAMN. I måndags fann Vestre Landsret den dansk-iranska konstnären Firoozeh Bazrafkan, 31, skyldig till rasism och utdömde böter på 5 000 danska kronor. Hon dömdes också att betala rättegångskostnaderna.
Firoozeh Bazrafkan åtalades enligt paragraf 266b i den danska brottsbalken (motsvarande den svenska Lagen om hets mot folkgrupp) som gör det olagligt att tala nedsättande om vissa grupper, definierade av ras, etniskt ursprung och religion.
På sin blogg på Jyllands-Posten skrev hon:
“Jag är helt övertygad om att ett stort antal muslimer över världen våldtar, misshandlar och dödar sina döttrar. Det är min åsikt som dansk-iranska att vi här har att göra med en bristfällig och inhuman kultur – om kultur nu är det rätta ordet. … Jag menar att vi har att göra med en bristfällig och inhuman religion vars lärobok, Koranen, till och med är mer omoralisk, dömande och sinnessjuk än manualerna för de övriga två världsreligionerna tillsammans.”
Texten var mer eller mindre än upprepning av det uttalande den förre polismannen Lars Pedersen hade skrivit på webbtidningen 180grader.dk, och som han dömdes för.18 december 2012 frikändes Firoozeh Bazrafkan av en lägre rätt i Århus. Under rättegången hävdade hon att hennes uttalanden på bloggen var ett inslag i en konstnärlig happening. Åklagaren överklagade den friande domen till Vestre Landsret, som alltså gör motsatt bedömning och dömer henne.
Bazrafkan har förklarat att hon tänker vägra betala böterna och hellre går i fängelse. Hon kommer också att begära prövningstillstånd i Danmarks högsta domstol, och poängterar att hon inte har anklagat alla muslimska män för att begå bestialiska brott – bara att hon tror att en del muslimska män gör det.
Firoozeh Bazrafkan kan inte överklaga domen på den grund att en del muslimska män faktiskt begårsådana brott för att de anser sig ha tillåtelse till det i Islams heliga skrift.
Enligt paragraf 266b och prejudicerande domslut, spelar det ingen roll om ett uttalande är sant eller falskt eller kan beläggas med fakta. Allt som spelar roll är huruvida domstolen tror att ett uttalande kan uppfattas som kränkande för en viss grupp.
Det kan dock finnas rättsliga följder av domen som Högsta domstolen borde fundera över.
