Subject: Skrämmande fakta
Nacka den 14 november 2010
Till Svenskt Näringsliv, chefekonom Stefan Fölster
Arbetsmarknadsdepartementet, arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Utrikesdepartementet, migrationsminister Tobias Billström
Justitiedepartementet, integrationsminister Erik Ullenhag
Näringsdepartementet, näringsminister Maud Olofsson
Ämne: Arbetskraftsinvandringens haveri
Svenskt Näringsliv driver linjen att ”arbetskraftsinvandring , och även annan invandring, är avgörande för kompetensförsörjning till svenska företag.
”Om ”invandringen är avgörande för kompetensförsörjningen till svenska företag ” hur kommer det sig då att
* endast 12 procent av samtliga utlandsfödda har ”sysselsättning”?
* var tredje invandrare är arbetslös trots sänkta arbetsgivaravgifter och skattesubventionerade s k ”instegsjobb” mm
* 50 procent av dem som arbetar har städjobb?
* invandrarna t o m under 80-talets högkonjunktur och trots att de var unga och arbetsföra inte lyckades de hävda sig på arbetsmarknaden?
* mediantiden för att en kommunplacerad invandrare - s k ”flykting” skall komma in på arbetsmarknaden är sju år?
* professor Jan Ekberg i ESO-rapporten 2009:3 ”Invandringen och de offentliga finanserna” konstaterade att ”Omkring var fjärde invandrare har efter nio år i Sverige inte hittat sitt första jobb.”
* 25 procent av invandrarna mellan 18 och 25 år – en synnerligen arbetsför ålder - inte fått sitt första jobb efter nio år? För kvinnor tar det ännu längre tid.
* en rapport från SCB 2009 bekräftar att integration genom arbete misslyckats totalt. Iranier, irakier och somalier är de grupper som arbetar minst i Sverige. Endast 50% av iranierna och irakierna och 40% av somalierna är sysselsatta efter tio år i Sverige. Däremot är bidragsberoendet omfattande.
Rapporten visar att bidragsberoende personer gärna stannar i Sverige medan den invandrade arbetskraften lämnar landet.
* invandrarna genom sin svaga anknytning till arbetsmarknaden belastar våra transfereringssystem med 40 – 60 miljarder kr per år?
* drygt 7 000 av de 14 905[1] som 2009 beviljades uppehållstillstånd i Sverige som arbetskraftsinvandrare var bärplockare eller som det heter ”medhjälpare i skogsbruk och trädgård”? 795 var ”restauranganställda” – inklusive diskare och andra okvalificerade köksbiträden. Migrationsministern talar om att ”hitta rätt kompetens t ex indiska kockar med specialkompetens. ” Men förbundsordföranden för Hotell- och restaurangfacket, HRF Ella Niia sade i DN den 9 november 2010 att ”facket får in ytterst få sådana ansökningar” och att ”man behöver inte leta utomlands för att hitta restaurangbiträden.” Och f ö är det verkligen ”indiska kockar” Sverige behöver?
300 var städare - är det städare svenska företag behöver för sin
”kompetensförsörjning”? 135 var vårdare men endast en var utbildad sjuksköterska. 500 var civilingenjörer – varför kan man undra eftersom Mona Sahlin för ett antal år sedan var ”så trött på att köpa korv av civilingenjörer.”
Arbetstillstånd gavs också till bl a 2 200 dataspecialister. Där kan det möjligen ha funnits ett behov av importerad arbetskraft.. Men i övrigt torde ”behovet av arbetskraft” ha kunnat tillfredsställas på hemmaplan.
* det 1990 fanns tre s k ”eftersatta områden” och de år 2000 var 137 och år 2006 ökat till 157? Dessa områden kännetecknas som bekant av många invandrare, hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och hög kriminalitet. I det läget vill Svenskt Näringsliv alltså fylla på med ännu fler ”of the same.” Varför?
Varför är dessa områden inte vid det här laget veritabla ”Silicon Valleys” om ”invandringen är avgörande för kompetensförsörjningen till svenska företag”?
Arbetskraftsinvandring – en ny bedragarbransch
Nu har våra farhågor besannats. Den arbetskraftsinvandring – ”kompetensförsörjning till svenska företag” - som Svenskt Näringsliv, regeringen och oppositionen förespråkar har visat sig vara en ny bedragarbransch. Arbetskraftsinvandringen har blivit en lönsam affärsidé för oseriösa företagare – ofta själva invandrare. Bedrägerierna omfattar bl a handel med arbetstillstånd, skenarbeten och rena slavkontrakt för anställda som står i beroendeställning till sin arbetsgivare för att få stanna i Sverige. Många tvingas jobba utan lön eller ställa upp på sex.
Enligt Ella Niia, HRF, lever Tobias Billström ”i en värld där lagen är en tanke som kanske kan fungera på skrivbordsnivå. Verkligheten ser inte ut så.”
Från ett och samma gatukök i Stockholm fick HRF under tre sommarmånader ta ställning till tio ansökningar. Alla tio skulle ”skala och hacka grönsaker.” Ytterligare ett exempel på att ”invandringen är avgörande för kompetensförsörjningen till svenska företag”!
Ett gatukök i Kista utan anställda inkom den 8 augusti 2010 med åtta ansökningar. Lika många kom från ett kafé med tre anställda i Kista.
Issa Habil Juristbyrå hjälpte gatuköken med ansökningarna.
Även inom byggsektorn har arbetskraftsinvandringen ökat markant från Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Filippinerna. Vissa företag månadslöner långt under kollektivavtalen - 13 500 kr är en vanlig lön i byggbranschen.
Enligt TCO:s jurist Samuel Engblom skulle tre justeringar av nuvarande regler försvåra handeln med arbetstillstånd: arbetserbjudandet görs rättsligt bindande, en vandelsprövning av arbetsgivaren görs – otroligt att detta inte redan görs, men det vore förmodligen rasistiskt och främlingsfientligt - samt att arbetsgivaren betalat rätt lön och sociala avgifter kontrolleras hos Skatteverket.
Markus Uvell, vd för Timbro skriver att ”vi måste acceptera stora förändringar i arbetsrätten och lönebildningen om vi ska kunna behålla de mycket höga invandrartalen i framtiden. ”
Det har inte saknats varningar
Redan 2007 meddelade Riksdag & departement 33/07 att flera ambassader inte ansåg proceduren för utfärdande av arbetsvisum inte var vare sig tillförlitlig eller genomförbar.
”Ambassaderna varnar i sina remissvar för svårigheterna att göra korrekta visumprövningar. Mängder av falska betyg och intyg cirkulerar.”
Bl a ambassaderna i länder som Egypten och Marocko varnade för svårigheterna att få korrekta uppgifter av dem som söker arbetsvisum p g a alla falska dokument.
”Ambassaderna kommer i vissa fall endast kunna bedöma om det är troligt att den arbetssökande har ett visst yrke eller utbildning”skrev ambassaden i Kairo.
Den svenska representationen i Kiev, Ukraina ansåg att ”risken för viseringsavhopp eller illegalt arbete är stor. Ambassaden konstaterade att ”det ligger i sakens natur att de som kommer att söka den här typen av visum är personer som saknar arbete i hemlandet/har ett lågavlönat arbete i hemlandet.”
”Arrangerade äktenskap är ett annat problem som ambassaden i Rabat varnar för. Det är inte ovanligt att unga ogifta personer som hälsar på syskon i Sverige ingår arrangerade äktenskap och på så sätt får uppehållstillstånd.”
Genom ambassadernas avvisande hållning i sina remissvar och regeringens lagrådsremiss den 26 mars 2008, som öppnade fler kanaler för utomeuropeisk arbetskraftsinvandring , stod det klart att regeringen skulle få problem även med andra former av missbruk. T ex att en arbetsgivare skriver ett skenkontrakt – givetvis mot betalning - för en person som inte har fått ett arbete men vill komma till Sverige för livstida skattefinansierad försörjning.
Den 25 januari 2008 varnade jag i ett brev till migrationsminister Billström och näringsminister Olofsson för att sådana lurendrejerier skulle bli frekventa och undrade vilka åtgärder regeringen avsåg att vidta för att stoppa bedrägerierna. Givetvis fick jag inget svar.
Migrationsverket har ansvar för tillståndsprövningen men hänvisar till arbetsmarknadens parter. Verket har inga regler för att bedöma misstänkta fall av bedrägerier.
Enligt personalen har det dock länge varit känt att bl a städ – och restaurangbranscherna är ”riskgrupper” och verket har tidigare uppmärksammat regeringen på att ”kontroll- och sanktionsbefogenheterna är otydligt formulerade. ”
Ett konstruerat behov som saknar verklighetsförankring
Mot bakgrund av att Sverige sedan decennier tillbaka har massinvandring kombinerad med massarbetslöshet - inte minst bland invandrarna - är det en gåta varför regering och näringsliv förespråkar arbetskraftsinvandring? Frågan som aldrig får svar är varför näringslivet inte i första hand ser till att de 100 000-tals arbetslösa invandrare som redan är här får arbeten som motsvarar deras kvalifikationer och därmed erbjuds möjlighet att ”bidra till svenska företags kompetensförsörjning”?
Anders Bergsten, ombudsman för fackligt-politiska frågor på Fastighets sade i DN den 9 november att ”Man kan ifrågasätta om det verkligen finns ett behov av arbetskraftsinvandring när man har en massa ledig arbetskraft utanför dörren.” Han kallade vidare såväl arbetskraftsinvandringslagstif
I EU talar Cecilia Malmström med ”en tung delegation från Indien bekymrat om framgången för främlingsfientliga strömningar i Europa och hur de begränsar politikens möjligheter.” Malmström är m a o ”bekymrad” över att det inlärda mantrat om arbetskraftsinvandringens nödvändighet har avslöjats tack vare dessa s k ”främlingsfientliga strömningar.” ”Det finns en rädsla bland många ministrar, en feghet skulle jag säga ibland, att stå upp för det som riktigt på lång sikt.” På hur ”lång sikt” då kan man undra?
Vi är över 340 000 väljare som ställer vårt hopp till SD för att stoppa vansinnet med en helt obehövlig arbetskraftsinvandring. Enligt Sifo/SvD skulle 6,4 procent rösta på SD om det var val idag.
Åldras inte invandrarna?
Arbetskraftsinvandringsförespr
”Sverige behöver arbetskraftsinvandring för att garantera den framtida välfärden p g a en åldrande befolkning.”
Jan Ekberg skrev på DN Debatt den 15 oktober 2009 under rubriken ”Arbetskraft hjälp
er inte offentlig sektor” att ”effekterna av invandring som ett medel för att underlätta för välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning är små. En orsak är att invandringen ökar befolkningen, vilket ställer större krav på den offentliga sektorn
/…/ Det finns således inga särskilt starka offentligt finansiella argument för framtida inva
ndring. Däremot kan det finnas andra argument. Det kan finnas argument för invandring av specialister, men det rör sig då om ett begränsat antal individer.”
Också Andreas Bergh, fil dr och välfärdsforskare vid Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet, Ratio och Institutet för näringslivsforskning har konstaterat att effekterna av arbetskraftsinvandring ”visserligen är positiva men inte tillräckligt stora. Även invandrare blir gamla och ska försörjas.”
Avslutningsvis
vill jag ha svar på frågan varför ni aldrig talar om vilken betydelse EU:s Medelhavssamarbete genom Barcelonaprocessen har haft för beslutet om ökad utomeuropeisk arbetskraftsinvandring? Dessutom vill gästarbetare i Saudiarabien från bl a Filippinerna nu till Sverige. Varför?
Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd
Alphyddevägen 55, 131 35 Nacka
v g diarieför och meddela dnr tack
Illustrationerne: relief på porten til Axelborg i København
Handelens gud, Hermes (Merkur), relief fra 1700-t. på Chr. 6´s toldkammer, Kbh.
