Tyst om kontroversiellt folkmord
Drygt ett år efter den svenska riksdagens erkännande av folkmordet på armenier, assyrier, syraner och kaldéer, råder politisk tystnad i frågan. Vänsterpartiet avstår medvetet från att agera, av rädsla för att beslutet ska rivas upp.
–Vi har haft en strategidiskussion om hur vi ska göra nu. Risken med att börja motionera är att vi får en backlash: en ny behandling, där man omprövar riksdagens beslut. Men detta beslut gäller tills vidare, så nu handlar det om att förvalta det, säger Hans Linde (V), gruppledare och ledamot
i utrikesutskottet.
Under det dryga år som gått sedan riksdagen den 11 mars 2010 – i strid med regeringen – erkände händelserna i det osmanska riket som ett folkmord, har Hans Linde sett hur människor påverkats konkret av beslutet.
–Erkännandet har gett upprättelse till offrens ättlingar. Jag upplever att många av dem, trots att de levt i Sverige i årtionden, först nu känner sig som en del av landet, och att de fullt ut är representerade av den svenska riksdagen, säger han.
Fredrik Malm, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Folkpartiet Liberalerna, är upprörd över regeringens passivitet.
–Regeringens kommentar till riksdagsbeslutet är att det fortfarande bereds i regeringskansliet. Det innebär i praktiken att statsministern och utrikesministern har lagt det i en byrålåda längst in, stängt och låst och förmodligen kastat bort nyckeln också, säger han till Världen idag.
–Det är ett slags politisk obstruktion, när reaktionen borde vara att föra in frågan i utrikesdeklarationen, i enlighet med det beslut som fattats.
Både Sveriges utrikesminister Carl Bildt och statsminister Fredrik Reinfeldt beklagade snabbt beslutet i riksdagen, och menade att historiska händelser inte ska bedömas utifrån politiska ställningstaganden. Man utryckte också oro för att Turkiets relationer till EU skulle försvåras.
Turkiet återkallade under en period sin ambassadör från Stockholm
.
Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se
