Fortsættelse på Mattsons brev (21/2) til den svenske udenrigsminister Carl Bildt
”Urikesdepartementet (UD) - den statliga resebyrån”
Ni skryter i artikeln över att ”Sverige i samband med Libanonkriget var det land som evakuerade flest människor på kortast tid, tack vare de nya strukturer som byggts upp under UD:s ledning.”
2006 kunde vi under rubriken ”UD - den statliga resebyrån” i DN läsa om de 8 000 libaneser med svenskt medborgarskap, som återvände till Sverige. En stor del av dessa svenska medborgare var enligt artikeln permanent bosatta i sitt hemland Libanon. UD- tjänstemannen Niklas Kebbon, som råkade befinna sig i Libanon på semester, kom att ansvara för - eller som det heter på nyspråk ”hålla i”- evakueringen. Han upptäckte då att listorna över ”svenskar” – dvs svenska medborgare – inte stämde och konstaterade att ”ambassadens lista visar att runt 500 ”svenskar” hade registrerats som fast boende. Det var kanske en tiondel av det verkliga antalet.”
Någon förklaring till detta förhållande fick man inte i artikeln. Inte heller framgick det vilka de ekonomiska konsekvenserna är av att endast 500 - eller en tiondel - av de svenska medborgarna var registrerade som fast boende i Libanon. Jag vill därför gärna ha svar på följande frågor
Vad innebär i praktiken denna registrering som ”fast boende” för utbetalande av bidrag? Vad innebär "en utebliven registrering"för utbetalandet av bidrag?
Vad innebär det ekonomiskt för de svenska skattebetalarna att så många libaneser med svenskt medborgarskap valt att ”inte registrera sig som fast boende” vid återvändandet till hemlandet? Jag antar att den uteblivna registreringen innebär att de kan fortsätta att uppbära svenska socialbidrag, sjuk- och arbetslöshetsersättning och övriga bidrag som t ex det skattefria äldreförsörjningsstödet, barnbidrag och flerbarnstillägg? Kan även de som registrerat sig som fast boende fortsätta att uppbära dessa bidrag i sin egenskap av svenska medborgare?
Enligt en uppgift från Rikspolisstyrelsen hade 7 089 av de evakuerade svenskt pass medan 599 inte var svenska medborgare. Den gruppen bestod till största delen av personer med PUT i Sverige. Andra hade uppenbarligen besöksvisum till Sverige. Vad innebär detta, när det gäller UD:s ekonomiska åtaganden? Hade de, som har PUT eller besöksvisum samma ekonomiska rättigheter som svenska medborgare i samband med evakueringen?
Redovisning av totalkostnaderna för evakueringen
I början av evakueringen utökade regeringen UD:s budget med 57,5 miljoner för att undsätta de ca 4 000 personer UD då trodde fanns i Libanon. De beräknade kostnaderna steg med rekordfart till 90 miljoner kr. Enligt Er uppgift i DN-artikeln blev notan för att evakuera 8 000 libaneser - eller ”svenska medborgare av libanesiskt ursprung” – 77 miljoner kr. UD trollade alltså fram 77-90 miljoner kr lika lätt som en trollkarl trollar fram en kanin ur hatten. Hur kommer det sig att det aldrig saknas pengar när det gäller invandrarna?
Har ”de 8 000 svenska medborgarna av libanesiskt ursprung” betalat tillbaka miljonerna till statskassan. Eller har deras skuld till skattebetalarna avskrivits? Skattebetalarna måste givetvis få en offentlig redovisning av totalkostnaderna.
Hur gick det med de krav libaneserna ställde på att även få sina inrikesresor i Sverige - från Arlanda till hemorten - betalade av staten dvs av skattebetalarna? Ålade UD/regeringen kommuner och landsting att tillmötesgå dessa krav?
Det är onekligen en märklig tingens ordning, när en libanes i Libanon kan kräva blixtsnabb svensk transport därifrån, när det smäller och fortsatt individuell reseservice vid ankomsten till Sverige. Så vitt jag vet har en norrlänning eller skåning aldrig kunnat kräva individuellt anpassade busstidtabeller eller gratis limousinservice för att ta sig från Arlanda till hemorten!
UD:s sena uppvaknande
”Det är rimligt att den som väljer att resa eller bosätta sig utomlands får räkna med vissa ökade kostnader om han eller hon drabbas av en kris- eller katastrofsituation.”
Skattebetalarna har sedan länge insett det som UD nu något yrvaket upptäckt. Det är givetvis orimligt att skattebetalarna skall stå för notan för de svenska medborgare, som valt att förlägga sin semester till hemlandet Libanon eller för den delen till andra konflikt- och krigsområden i Mellanöstern och i andra delar av världen.
”Brist på disciplin och solidaritet”
UD-tjänstemannen Niklas Kebbon konstaterade att det vid evakueringen av ”svenskarna” ”rådde brist på disciplin och solidaritet.” Hur kan det komma sig? Det låter i mina öron väldigt ”osvenskt.” Man kan ju - om man så vill - jämföra med den ”disciplin och solidaritet” som rådde vid Estonias förlisning eller som de tsunamidrabbade svenskarna visade varandra. Eller för den delen de stormdrabbade smålänningarna för ett antal år sedan. Mot denna bakgrund är det mycket märkligt att denna ”disciplin och solidaritet” saknades i Libanon!
Avslutningsvis…
skriver Ni att ”det är viktigt att svensk allmänhet får en bättre kännedom om vad som gäller på det här området” och hänvisar till UD:s hemsida. På vilka av de ca 150-200 invandrarspråk som talas i Sverige finns denna information? *Bilaga 1
En sista fråga – som aldrig tycks få något svar: hur kan de s k ”flyktingarna” resa tillbaka de till de länder från vilka de påstår sig ha flytt ”undan krig och förföljelse”?
På förekommen anledning ber jag Er notera att frågorna i detta brev icke är retoriska utan kräver konkreta svar.
Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd
Alphyddevägen 55, 131 35 Nacka
*) Bilaga 1
Babels torn
Språk som talas i Sverige: acholi, afari/dankali, akan/asante/fante, akan, albanska, arabiska, arameniska aluf, amarinja, amhariska, arabiska, assyriskaväst- öst assyriska, atjeh, aymara, azeri/azerbaljani, baluchtiska, bambara, bassa, bangla/bengali, bihari, bono, bosniska/kroatiska/serbiska, burmesiska, bulgariska, cebuanska/visayan, chauzho/fukinesiska/hainanesiska, daginska, dari, divhi, edo, ewe, fule, ga/gah, gujarati, georgiska, hindi, ibo, illongo, ilokano, joroba, kalé, kamba/kikamba, kantonesiska, kazakiska, khmer, kikuyo/kuvo, kinyarwanda/rwanda-runi, , kirundi, kinyarwanda, koreanska laotiska, lingala/rigala, lovari/kalderari, luganda/ganda, luo, malayalami, , mandarin, mandinka/malinka, makedonska, malaysiska, maoriska/rotoro, marathi, mongolisk, nepalisk, nord-sydkurdiska, oromo, pampangan, pastho, , persiska, punjab, romani, rumänska, saho, , sesotho/sotho, serbiska, slovakiska, somaliska, , syriska shona, singhalesiska, swahili, tagalog, tamazight, tamilska, telugu., tigrinja, tongaska, twi, , twiwarai, , tjetjenska, turkmenska, uiguriska, ukrainska, uzbekiska, urdu, urmiska, wolof, yoruba,, vietnamesiska m fl.
Flera bland dessa språk är stamspråk - bl a är kingala ett stamspråk som talas i Kongo-Kinshasa.
