Tolerans inte HBT-rörelsens paradgren

I sommar kom Europa­domstolens förväntade och naturliga utslag att europeiska länder inte har någon skyldighet att låta par av samma kön ingå äktenskap. Även valfrågor som om homosexuella ska få adoptera barn eller kunna bli inseminerade, handlar om politiska ståndpunkter – inte mänskliga rättigheter – som allmänhet och politiker öppet ska kunna få debattera.

I ett fritt land ska vi kunna göra det utan att stämplas som ”avvikande”, ”homofober” eller för att vara emot allas lika, unika och okränkbara människovärde – bara för att man inte håller med HBT-rörelsen. RFSL:s åsikter kan inte upphöjas till samhällsnorm på det sätt som Sveriges Radio och andra medier rapporterade från Pridefestivalen tidigare i somras. Journalistkåren sviker sin granskande uppgift genom det okritiska sätt man rapporterade från Pride, där alla förväntades vara med och inte bara gilla, utan närmast jubla över, allt som skedde och sades.

Är ett politiskt parti inbjudet till Pridefestivalen förväntas man inställa sig och leverera de ”rätta” svaren. Instämmer man inte i RFSL:s sexualpolitiska inriktning och kampanjer, som vi kristdemokrater, stämplas man direkt som ”homofober” och kan hånas offentligt. Tackar man som Krist­demokraternas partiledare Göran Hägglund nej till Prides partiledardebatt – efter att tidigare mötts av glåpord och otrevliga tillmälen på Pride, ja, då ska man hamna i spottkoppen för att inte ha efterlevt kommenderingen. Tolerans är inte Prides paradgren.

Inslagen av militant intolerans från gay­rörelsen gör ju knappast Pridefestivalen öppen för alla. Det är en mänsklig rättighet att inte behöva hålla med – eller ens gilla – Pride.Tveklöst behövs kraftfulla insatser för att få slut på misshandel och annan förföljelse av HBT-personer. Likaså krävs verkningsfulla åtgärder för att komma till rätta med problematiken kring den klart högre självmordsfrekvensen inom just gruppen homosexuella.

Den svenska demokratin och vår västerländska frihet gör att vi ska kunna få tänka och tycka fritt utan att känna rädsla eller obehag – även i sexualpolitiska frågor – och samtidigt försvara allas mänskliga rättigheter, även HBT-personers.

I detta ingår också allas rätt att då hävda det de flesta av Europas och världens länder gör och vad vi som kristdemokrater stöder: nämligen att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen lyfter fram familjen, byggd på äktenskapet mellan man och kvinna, som den grund på vilken samhället vilar. Den värdegrunden vill vi fortsätta bygga vårt land på.

Lennart Sacrédeus riksdagsledamot,

KD Per-Olof Hermansson distriktsordförande och riksdagskandidat, KD

Källa: Världen idag 18.8.2010

Spydpigens kommentar:
Av någon anledning – jag vet inte vilken – går svenskarna mycket upp i dessa sexuella frågor och de i artikeln nämnda sexorganisationer har haft succés med att vinna inflytande i politiska kretsar. Berodde det kanske på Olaf Palmes och konsortiers bordellbesök i Riksdagspauserna? Palme försökte att ljuga sig från saken och nertysta den, men de prostituerade flickor från dåtidens kommunistiska Polen gjorde Säpo orolig. Dessa förhållanden har varit omtalade i Världen idag.