Insändare till Svenska Dagbladet februari 200140-talisterna var andligt vilseförda av kommunismens propaganda och de naiva medlöparna. Allt gammalt skulle sopas under mattan, all lärdom och kunskap, alla traditioner - från daghemmen till skolan och universitetet. Det hette att man skulle lära skoleleverna att vara kritiska, men kritiken var ensidig. Generationerna skulle splittras, så omogna pubertetsungar och ungdomar kunde vända den äldre generationen ryggen med sin inövade kritik. Viktiga skolämnen blev nedvärderade eller försvann helt. Till stor del försvann också läroböckerna. Det räckte med lösa fotokopior om ett och annat ämne, tagit ur sitt sammanhang. Det blev varken fågel eller fisk.
En stor del av vår värdefulla västerländska kristna kulturarv har blivet slaktat. Halalslaktat - tydligen, för på vissa andra fronter som är främmande för det svenska folket fattas det inga pengar. Nu får vi landets första arabiska institut medan annat slopas. Vad är det egentligen som pågår i vårt land?
Vi måste titta tillbaks på oljekrisen 1973 som drabbade hela Europa. Då började en dialog med de arabiska länderna och 1978 hade man kommit så långt, att förlöparen för EU, den europeiska gemensamma marknaden kunde underteckna ett avtal i Damaskus (EF Bull. 5-19
76, EF Bull. 12-1978, sida 26). Detta dokument förpliktade de 9 medlemsstaterna i den gemensamma marknaden att främja utbredningen av kunskapen till arabiska språket och kulturen inom Europa och ta emot överskottet av arbetskraft. I Danmark framkom förra året ett förslag - visserligen inte i riksdagen - att man skulle kunna införa arabiska i grundskolan.
